Rösträttsåldern nu på lagtingets bord
På måndag får lagtinget lagförslaget om sänkt rösträttsålder i kommunalval på bordet. Förslaget klubbades av landskapsregeringen i går.
Frågan delar politikerna.
På måndag inleds lagtingsåret efter sommaruppehållet. Arbetet får en rivstart med lagförslaget om att ungdomar som fyller 16 år senast på valdagen 2019 ska få rösta i kommunalval. Lagförslaget ger dem också rätt att delta i rådgivande kommunala folkomröstningar.
Sänkningen av rösträttsåldern föreslås på försök till och med sista december 2022. Det betyder att åtminstone kommunalvalet 2019 blir öppet för 16-åringar om lagförslaget går igenom, meddelar landskapets valadministratör Casper Wrede.
Men det är långt ifrån klart att de folkvalda ledamöterna går in för att ge 16-åringarna rösträtt. I de remissvar som kommunerna tidigare i år lämnade in till landskapsregeringen var motståndet mot en sänkning av åldern rätt stort.
De flesta kommunerna motsätter sig – eller är åtminstone tveksamma – till en sänkning. Av de 16 kommunerna är det bara fyra, eller tre beroende på hur man tolkar Jomalas åsikt, som är positiva. Tio är negativa och två tvekar.
Också politiska föreningar, skolor och tredje sektorn ombads ge utlåtande. Den enda politiska förening som yttrade sig var Åländsk Demokrati som sa nej till förslaget.
Förslaget om sänkt rösträttsålder har sin grund i en slutrapport som en arbetsgrupp, tillsatt av den förra landskapsregeringen, tagit fram.
Även om lagtinget godkänner lagen om sänkt rösträtt är det inte säkert att den går igenom eftersom den kan strida mot Finlands grundlag, men landskapsregeringen vill ändå testa möjligheten.
Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!
