Populär terapiform i vårdreformens vågskål
Det finns en risk att den populära FPA-finansierade långtidsterapin försvinner i och med vårdreformen.Just när den börjat få fäste bland ålänningarna.
Fram tills oktober förra året var det 123 ålänningar som dragit nytta av FPA:s rehabiliterande psykoterapi som kan pågå i 1-3 år. Målet med rehabiliterande psykoterapi är att främja arbets- och studieförmåga och hjälpa personer att stanna kvar, komma ut eller att återgå till arbetslivet.
2018 uppmärksammade psykoterapeuten Petra Berg att ålänningarna var dåliga på att söka stödet, som till viss del avlastar den allmänna psykoterapin. Året dessförinnan, 2017, var det bara 21 personer som hade nyttjat stödet som instiftades redan 2010.
Vid vård av psykisk ohälsa finns det tre steg inom den offentliga vården: primärvården, FPA-stödd psykoterapi och specialistsjukvården som är barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrin som finns inom ÅHS. Nu riskerar den FPA-stödda terapin trilla bort i den nationella vårdreformen.
– Det skulle bli konstigt om det försvinner, nu när Åland äntligen har hakat på, säger Berg.
”Stor osäkerhet”
Svenska Yle rapporterar att rätten till långtidsterapi via FPA riskerar försvinna på grund av regeringens planer på att flytta över psykoterapiansvaret på välfärdsområdena, tidigast från och med 2024.
– Det råder stor osäkerhet, säger Åse Fagerlund, åländsk psykoterapeut som arbetar i Helsingfors.
– Helsingfors är ett undantag faktiskt. Det är ett eget område, men annars övergår resten av fastlandet i olika välfärdsområden.
Fagerlund sitter i den nystartade föreningen för psykoterapier med kognitiv- och beteendeterapeutisk inriktning, där Petra Berg är ordförande. Fagerlund konstaterar att refomen också kan innebära ett minskat samarbete mellan de finlandssvenska psykoterapeuterna.
– Det finns så få svenskspråkiga terapeuter och jag kan hänvisa till åländska terapeuter som kan ta det genom digitalpsykoterapi. Men om det blir låst till specifika områden så kan en klient bara få en teraput inom sitt eget sjukområde.
– Det är en stor fråga för finlandssvenskheten. Det tänker man kanske inte så ofta på Åland, säger Berg som själv arbetat med andra finländare per videoterapi genom FPA-stödet.
Risk för oflexibelt system
Den eventuella förlusten av FPA-stödet skulle även kunna bli en stor ekonomisk konsekvens för Åland. Psykiatrin och primärvården stöds av landskapsregeringens pengar, medan den rehabiliterande vården ligger på finska statens axlar. Under 2020 använde 108 ålänningar FPA-förmånen som uppgick till ett värde av 101 150 euro.
– Man borde verkligen titta på hur det här ska lösas, säger Berg.
Inget är klart ännu, då regeringen just nu ser över hur vården ska organiseras i och med vårdreformen. Men klart är att det borde lobbas för att bibehålla långtidsterapin så som den ser ut nu, konstaterar Fagerlund.
– Det är synd att skrota ett system som verkligen funkar. Ingen vet nu vad som kommer hända och det finns en stor osäkerhet bland klienter och terapeuter. Risken finns att det blir ett oflexiblare system för alla.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
