Politiskt utspel mot Åland
Ålands särställning berättigar inte till 15 miljoner euro extra från staten.
Det anser Sannfinländarna i riksdagens grundlagsutskott som vill driva igenom ett nej till en höjning av klumpsummans avräkningsgrund.
Riksdagens grundlagsutskott har varit på Ålandsbesök. På presskonferensen i går på eftermiddagen meddelade Sannfinländarnas två medlemmar i utskottet att man ämnar motarbeta den föreslagna höjningen av avräkningsgrunden från dagens 0,45 procent till 0,48.
– Det är våra personliga åsikter men det är också vårt förslag till partiet, sade Simon Elo och Leena Meri.
Elo anser att höjningen, som skulle ge 15 miljoner euro till i landskapets kassa, inte är försvarbar med tanke på hur den ekonomiska situationen är i Finland.
– Åland är naturligtvis en viktig del av Finland, i synnerhet demilitariseringen i förhållande till Ryssland. Men Ålands särställning är ändå inte så speciell att den skulle berättiga till en höjning, sade Elo som vill vänta på Ålandskommitténs lösningar i förslaget till ny självstyrelselag.
Meri är för sin del kritisk mot att Åland ber om mera pengar från staten trots att landskapet i dagsläget inte har några skulder.
– Jag kommer från en kommun som har 100 miljoner euro i skulder, säger hon.
De övriga partiernas medlemmar i utskottet kommenterade inte Sannfinländarnas utspel utan konstaterade bara att frågan avgörs i regeringens budgetmangling som inleds i slutet av månaden. Sannfinländarna har fyra ministerposter i regeringen och Samlingspartiet lika många medan det största regeringspartiet, Centern, har sex.
I det digra informationspaket som utskottet har fått ta del av under sitt två dagar långa besök ingick också språkutbildningen i form av ett möte på Ålands lyceum med rektor Marcus Koskinen-Hagman och representanter för lyceets elevråd.
Det applåderades av de två Sannfinländarna som hittade likheter mellan de åländska studerandenas inställningar till finskan och partiets egen språkpolitik mot obligatorisk svenska i rikets finskspråkiga skolor.
Leena Meri säger att hon tar med sig elevernas önskemål om en språkundervisning som skulle vara mera praktiskt inriktad än dagens teoretiska.
– Det kunde kanske få oss att börja prata det andra språket mera, det skulle behövas.
Läs mer i papperstidningen eller e-Nyan!
