Oron för krig ökar
Enligt en undersökning beställd av Yle har oron för krig ökat i Finland. Psykoterapeuten Petra Berg uppmanar till att hålla fast vid sina rutiner.
Enligt undersökningen ”Finländarnas rädslor och drömmar”, som Yle årligen låter göra, har oron för krig och för hur internationell politik påverkar Finland ökat markant sedan i fjol. Det här framkommer i en artikel på Yle Uutisets hemsida.
Tidigare har äldrevården varit det som oroat finländarna mest, men i årets undersökning var äldrevården det tredje största orosmomentet.
Klimatförändringen samt ökande ojämlikhet och marginalisering har tidigare varit det näst största respektive det tredje största orosmomentet, men nu orsakar krigshot och konsekvenserna av internationell politik mer oro än dem.
Den åldersgruppen som oroar sig mest för såväl krig och internationell politik som äldrevårdens situation är personer över 60 år. 15-29-åringar och 30-44-åringar oroar sig dock mer för ökade priser än för krig och krigshot.
Åland var inte representerat i undersökningen, som gjordes bland finskspråkiga med hjälp av en internetpanel mellan den 29 mars och 18 april. 2033 personer svarade på undersökningen.
Den senaste motsvarande undersökningen gjordes i december 2020.
Krig diskuteras
Psykoterapeuten Petra Berg, som är ordförande för Föreningen för psykoterapier med kognitiv- och beteendeterapeutisk inrikting, säger till Nya Åland att Rysslands krig mot Ukraina har tagits upp i diskussioner hon har haft med klienter. Hon tror ändå att personer vars mentala hälsa har tagit skada specifikt av orsaker relaterade till kriget i första hand söker sig till hälsocentralen.
– Visst har man ju diskuterat saken med sina klienter. Men jag har inte blivit kontaktad specifikt av den orsaken, förklarar Berg.
Hon förklarar att skillnader mellan hur äldre och yngre människor förhåller sig till krigshot kan bero på att äldre personer, även om de inte själva nödvändigtvis har genomlevt krigsår, har påverkats mer av följderna av krig.
– Det har väl att göra med att den äldre generationen har sett vad kriget har gjort.
Dessutom kan det bero på utvecklingspsykologiska faktorer, menar hon.
– Unga tänker på sig och sin framtid.
Hon tror att det kan finnas en skillnad i hur folk förhåller sig till krig på Åland och i övriga Finland, eftersom ålänningar är befriade från att fullgöra värnplikt.
– Man har säkert ett annat förhållningssätt till krig om man växer upp på fastlandet.
Människor med personlig erfarenhet av att leva i en krigszon har också ett annat sätt att förhålla sig till krig.
– Har du flytt från Syrien är det säkert betydligt mycket jobbigare, säger hon.
Rutiner viktiga
Petra Berg säger att det inte är ett problem att hålla koll på vad som sker i Rysslands krig mot Ukraina.
– Man kan absolut läsa om kriget, säger hon.
Däremot rekommenderar hon att läsa texter hellre än att ta del av det som sker genom bilder.
Hon lyfter fram att vikten av rutiner och att hålla fast vid sitt vardagliga liv.
– Försök leva så vanligt som möjligt.
Att vara engagerad i det som sker tycker hon inte att är något problem.
– Om man vill engagera sig så kan man engagera sig.
Enligt henne är det ändå inte bra att bli besatt av att konstant följa med det som sker. Hon anser att pushnotiser i mobiltelefonen kan påverka ens mentala hälsa negativt.
– Man kan kanske ta del av det en gång per dag.
Det är också viktigt att ta hand om sig själv om oron kring krig leder till problem med hälsan.
– Får man sömnproblem av det är det bra att kontakta läkare så fort som möjligt, uppmanar Petra Berg.
