Nya förhandlingar väntar om Finlands reform faller
Finlands vård- och landskapsreform tog ett steg framåt i fredags när grundlagsutskottet fick sitt utlåtande klart. Ännu återstår ändå mycket arbete innan allt är klart och ovissheten är stor. För Åland väntar nya förhandlingar om avräkningsgrunden om den finländska reformen faller. Finansminister Mats Perämaa (Lib) är ändå inte orolig.
Det nya ekonomiska system som riksdagen godkände i onsdags innebär dels ett nytt system, dels en ökad grundfinansiering till Åland. Totalt räknar man med cirka 10 miljoner euro mer per år. Men ökningen hänger samman med att den finländska regeringens prestigeprojekt nummer ett, vård- och landskapsreformen, genomförs. Knappt sju miljoner euro av de här 10 miljonerna består av en ökning av klumpsumman som är direkt sammankopplad med att vård- och landskapsreformen genomförs. Resterande tre miljoner kommer av själva systembytet, som Åland får oavsett vad som händer med den finländska reformen.
I övergångsbestämmelserna för det nya ekonomiska systemet är det fastslaget vad som händer om reformen i Finland faller: det krävs nya förhandlingar om avräkningsgrunden.
Det betyder också att det krävs en ny diskussion med Finansministeriet om vilken avräkningsgrund som egentligen ger 10 miljoner euro – vilket var en av de stora problemen i Ålands diskussioner med framför allt Finansministeriets tjänstemän.
– Det kommer att krävas mer arbete, men vi har en bättre situation nu än om vi inte hade kommit så här långt med ändringen av självstyrelselagen. Med betänkandet från grundlagsutskottet har vi en hyggligt bra position, säger Mats Perämaa.
Propositionen om förändringar i självstyrelselagen, som behandlats i riksdagen, utgör en god grund, menar han.
– Där har också grundlagsutskottet i sitt betänkande sagt att Åland inte får vara beroende av dagspolitik.
– Det är trots allt samma parter som ska enas om förändringen. Det torde väl stå klart för alla partier att om inte vård- och landskapsreformen går igenom under den här mandatperioden så kommer det att krävas en ny reform i någon form. Säkerligen kommer den nya regeringen ha någonting i sitt handlingsprogram, beroende av vad det detta något blir så påverkar det finansieringen. Skulle den falla före valet, måste det omförhandlas och utfallet kan då bli högre än 10 miljoner.
Men en ökning på minst 10 miljoner är vad landskapsregeringen i eventuella framtida förhandlingar kommer att kräva, säger Perämaa.
Kräver mer arbete
I fredags blev grundlagsutskottet klart med sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen. Utlåtandet är betydligt mer positivt till hur genomförbara lagförslagen är nu, än man varit tidigare. Trots det kräver man stora ändringar. Det handlar bland annat om dataskydd och hur man ska finansiera landskapen.
En stor punkt gäller valfriheten, eller privatiseringen av vården. Grundlagsutskottet kräver att man på nytt överväger att begära en notifikation till EU-kommissionen, för att säkerställa att valfriheten inte strider mot EU:s bestämmelser. Enligt Annika Lapintie (VF), ordförande för grundlagsutskottet, så finns det bara två alternativ.
– Antingen gör regeringen en notifikation direkt, eller så skjuts ikraftträdandet av valfrihetslagen upp, säger Annika Lapintie.
Valfriheten har varit Samlingspartiets krav för att godkänna Centerns krav på nya landskap. Det finns alltså risk att hela reformen faller om en del inte går att genomföra nu.
Perämaa vill inte spekulera
Nu ska lagpaketen skrivas om för att uppfylla kraven i grundlagsutskottets utlåtande. Senast den 5 mars, alltså om en vecka, måste arbetet vara klart och lagpaketen lämnas till riksdagen för att hinna behandlas och klubbas senast den 15 mars när riksdagen avslutar arbetet inför valkampanjen och riksdagsvalet i april.
Mats Perämaa vill inte kommentera regeringens chanser att lyckas med reformen.
– Jag ids inte spekulera om det. Tidtabellen är stram och mycket återstår att göra, men det finns ingen anledning för mig att kommentera rikets reformarbete.
Mats Löfström, Ålands rikdsagsledamot, kommenterade saken till Nya Åland i fredags:
– Det är en enorm tidspress, som naturligtvis gör att det finns en osäkerhet. Jag kan inte säga en procent. Jag är säker på att de som vill ha igenom det här gör sitt yttersta, men det finns osäkerhetsfaktorer.
Finländska politiker som uttalat sig i finländska medier under veckoslutet har alla konstaterat att det blir oerhört tajt med tid. Generellt har oppositionens politiker ställt sig tvivlande till att tidsschemat lyckas, medan regeringspartiernas ledamöter fortfarande tror att reformen kan gå i mål.
Emma Harald/Felicia Brendenberg/SPT
