Ny yrkeskategori kan lösa närvårdarkrisen
Den akuta bristen av närvårdare i äldreomsorgen kan inte lösas i ett trollslag. Men på längre sikt finns flera förslag på åtgärder. Ett av dem är att lyfta bort vissa arbetsuppgifter, så att närvårdarna i större utsträckning kan ägna sig åt omvårdnad och det de är utbildade till, menar social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).
Nya Åland skrev i gårdagens tidning om att det just nu råder stor brist på närvårdare i äldreomsorgen på Åland. Annette Holmberg-Jansson säger att man är högst medveten om problematiken på social- och miljöavdelningen, och att prognoser om personalbrist i äldreomsorgen och en ökande äldre befolkning kom redan i mitten av 2000-talet.
– Men varför det kommer en äldreboom precis just nu kan jag inte svara på.
En av de åtgärder som diskuteras just nu är en anpassning av närvårdarutbildningen, samt införande av en helt ny yrkesgrupp på Åland: omsorgsassistenter.
Andra uppgifter
Omsorgsassistenterna sköter uppgifter som till exempel städning och bäddning, men också hygien och hjälp med matning. Att lyfta bort de uppgifterna från närvårdarna ger dem mer tid till det som de är utbildade till, vilket också ökar attraktionskraften till yrket, tror Annette Holmberg-Jansson.
– Man behöver bli bättre på att låta närvårdarna göra det som de är utbildade till. Det finns de som tvättar kläder, städar med mera och man behöver nog fundera på att plocka bort de uppgifterna och låta närvårdarna vårda. Det kommer bli en följd att det blir lättare att rekrytera. Omsorgsassistenterna har ett hål att fylla, säger hon och fortsätter:
– Sedan kan vi politiker bli bättre på att föra fram det som görs bra i medierna. Det blir lätt att man pratar om det som är dåligt, men det görs otroligt mycket bra saker ute i våra kommuner också.
Det förs även diskussioner om att införa ytterligare examensdelar på närvårdarutbildningen så att elever kan fullborda en del av utbildningen om de vill och arbeta som omsorgsassistenter och senare besluta om man vill avsluta den och bli närvårdare.
Gemensam rekrytering
En annan konkret åtgärd som kan hjälpa kommunerna med rekryteringen är ett samverkansavtal mellan ÅHS, KST och kommunerna. Men någon snabb lösning på problemen finns inte, menar Holmberg-Jansson.
– Det finns ingen quick fix, utan kommunerna måste, precis som Saltvik har gjort, fundera över hur de kan göra sin arbetsplats mer attraktiv. Äldreomsorgledarna i alla kommuner träffas en gång i månaden och på det senaste mötet lyfte man också att sjukvården och kommunerna bör gå ihop och rekrytera utanför Åland, anmäla sig till Åland Living och vända sig mot både Sverige och Finland.
Brukar inte nyckeln för att göra yrken mer attraktiva vara att höja lönerna och erbjuda bättre förmåner?
– Närvårdarna har avtalsenliga löner. Jag tror inte heller att det hänger så mycket fast i lönerna. Lönerna är inte jättebra men inte dåliga heller. Jag tror verkligen det är möjligheten att få bedriva den vård som man är utbildad till som avgör.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
