Vi röstar om politikerna gör vad de har lovat
Årets valkampanjen har präglats av en massiv mängd insändare från kandidater. Även på de offentliga debatter har publiken till största del bestått av kandidater.
Så vad tycker egentligen ”den vanliga väljaren”? Nyan kommer att ställa frågan till olika grupper under den kommande veckan.
– Den politiker som fortsätter att jobba lika aktivt även efter valet, och verkligen gör och håller vad den lovar under valkampanjen, den röster vi på, det säger personalen på sjukhusets kirurgiska avdelning.
Det är tidig förmiddag då Nya Åland besöker centralsjukhusets kirurgiska avdelning. Patienter har fått morgonkaffe och i väntan på att dagens operationer ska påbörjas finns en liten tidslucka där personalen hinner prata lite om valet som stundar i helgen.
Mellan fem och tio personer kommer och går under samtalets gång, och de vill tala med enad röst och ber oss att inte skriva ut deras efternamn eller vem som sagt vad under diskussionen.
Lovas så mycket
Bland annat berättar gruppen att de inte har så stort förtroende för vad som lovas under själva valkampanjen. Men alla tänker rösta, ”på person, inte på parti” och visst läser de insändare, men det beror mycket på om rubriken är lockande. Men bloggar på internet är det ingen som läser.
Valplakaten längs vägarna och direktreklamen i postlådan ger de inte mycket för.
– Nej, reklamen åker direkt i pappersinsamlingen. Varför läggs det så mycket pengar på sådant ? Och vilket slöseri med papper.
Eivor påpekar att det dock finns några undantag som förtjänar beröm.
– Jag högaktar Guy Lindé och Runa-Lisa Jansson som skrivit i varsin annons att de istället för utskick skänker pengarna till Hoppets stjärna, säger hon.
Mindre begränsningar
Det finns flera konkreta frågor som lyfts fram under vårt samtal på kirurgiska.
Bland annat efterlystes en palliativ avdelningen eller hospice, alltså en plats för vård i livets slutskede. På Brändö har det funnits ett hospice sedan 2005. Men på kirurgiska höjs röster för en sådan avdelning på sjukhuset, eller allra helst ett hospice i alla kommuner där det kunde erbjudas en värdig vård samtidigt som det är nära för släkt och anhöriga att komma på besök.
Därtill efterlyser man ökade befogenheter för de närvårdare och sjuksköterskor som jobbar ute i kommunerna..
– Fast de har både utbildning och kunskapen att utföra de sakerna själva så är vissa i dag hänvisade till att skicka klinterna till sjukhuset. Och vissa gånger kan inte patienter skickas hem heller till sina kommuner på grund av detta, så istället tar de upp platser här och vi har folk liggande i både wc och korridorer, säger en i personalen.
Långt från verkligheten
Som vårdpersonal har de reagerat på att ord som vård och omsorg används flitigt i valkampanjen, men de tycker att ingen kandidat sätter innehåll i orden och konkretiserar hur de vill jobba för vård och omsorg.
– Politikerna känns ibland så långt ifrån verkligheten, som om de inte förstår hur de ser ut runtom på arbetsplatserna, säger en i personalen och får medhåll.
Personalen säger att det just nu känns lite extra frustrerande när de följer med vad som händer på rikssidan efter riksdagsvalet, där löneförhandlingarna strandat.
Det man efterlyser är konkreta handlingar resultat av alla löften som ges i valtider.
– Den politiker som verkligen gör vad den lovar under valkampanjen behöver inte skicka ut reklam, utan jag röstar på den ändå, säger någon.
Verksamhet för unga
Höjt studiestöd och fritidsverksamhet för unga ute i kommunerna är andra viktiga frågor, enligt personal på kirurgiska, liksom drogpolitiken.
De konstaterar att missbruket säkert är mer utbrett än vad någon förstår och att politikerna måste förstå vilken viktig fråga detta är, ett ämne som man måste jobba långsiktigt och målmedvetet med för att komma någonstans.
– Jag röstar på den som jobbar med drogpolitik, då spelar politisk inriktigt ingen roll, säger en bestämt röst i gruppen.
