DELA

Värdeladdad debatt om barnomsorg

LAGTINGET. Barnens och familjens bästa hamnade i fokus under debatten om förslaget till ny barnomsorg i lagtinget i går.
– Socialdemokraterna kör på som om vi hade en sedelpress i källaren, sade Runar Karlsson (C) med hänvisning till att något måste sparas bort även inom socialvården.
Trots att social- och miljöminister Katrin Sjögren (Lib) i sitt inledningsanförande betonade de förbättringar som finns i förslaget till ny barnomsorgslag sattes fokus på inskränkningarna i den subjektiva rätten till barnomsorg. I landskapsregeringens förslag ska man inte automatiskt ha rätt till en plats i barnomsorgen för ett barn under tre år om en förälder är vårdledig med ett annat barn.

Försämrar
Socialdemokraterna Barbro Sundback, Camilla Gunell och Carina Aaltonen ifrågasatte förslaget utgående från den så kallade garantilagen. Garantilagen garanterar att man på Åland ska ha minst lika bra förmåner som i riket inom motsvarande områden. Det ansåg socialdemokraterna att inte den nya barnomsorgslagen gör eftersom man i riket får ha barn på dagis trots att en förälder är vårdledig.
– Det är fritt fram för kommunerna att erbjuda mer service än vad som stadgas, svarade Sjögren. Det finns också alternativ för barn under tre år som öppna förskolan, parkverksamhet och församlingarnas verksamhet.
– Finns det garantier för de alternativen? undrade Sundback.
– Jag kan inte exakt redogöra för alternativen, men jag har en känsla av att det är bättre på fasta Åland än i skärgården, sade Sjögren. Men där finns alla möjligheter att förbättra.

Lyckat
Men även socialdemokraterna var i det stora hela nöjda med förslaget.
– Jag gratulerar minister Sjögren. Hon har gjort det många har försökt göra, men inte lyckats med, presenterat en barnomsorgslag som har förutsättningar att gå igenom, sade Sundback.
I en lagmotion föreslår Sundback att alla ska ha subjektiv rätt till minst 25 timmar dagvård i veckan för sina barn. Att dra in på den rätten tror hon att leder till minskat barnafödande på Åland, som redan ligger efter den nordiska statistiken.
– Barnomsorgen underlättar för familjer att planera sitt liv. Det är en oerhörd frihet att välja när man vill sätta sina barn till världen.
Hon liknar debatten vid den 1979 när motståndet mot en heltäckande barnomsorg var kompakt och man talade om hur kvinnor tvingades ut i förvärvslivet och barnen for illa i barndagvården.
– I dag är debatten tyvärr lite på samma nivå. Men den kommunala barnomsorgen har blivit en av vår tids största politiska framgångar.

Värderar småbarnstiden
Gun Carlson (C) höll det mest värdeladdade talet i ämnet. Hon talade om glädjen med småbarn och hur man ska värdera tiden med dem ”för den går så fort”.
– Det är en stor lycka att få barn. Barn växer upp så fort och det glömmer föräldrarna. Man hinner med karriären.
Carlson gav exempel från undersökningar som visar på att föräldrar har allt mindre tid med sina barn. Men hon betonade också att målsättningen med lagförslaget är att samhället ska ha råd att upprätthålla den sociala sektorn.
Barbro Sundback påminde om att Carlson var ansvarig minister när den nuvarande barnomsorgslagen trädde i kraft, vilket Carlson villigt medgav.
– Ingen kunde förutse hur den lagen kunde utnyttjas. Jag fick senare signaler från personal om gråtande tvååringar som inte fick vara hemma med mamma och det nya syskonet.

”Konservativt anförande”
Camilla Gunell var inte nådig i sin replik till Gun Carlson.
– Det är det mest konservativa anförande jag hört under hela min politiska karriär. Jag blir också kränkt av den bild där föräldrar bara förverkligar sig själva och kommun och stat ska betala för barnet och man har tv och video som barnvakt.
– Jag är inte förvånad att ledamot Gunell tar upp skuldbeläggningen, den kommer alltid upp. Föräldrarollen håller på att tappas bort, man prioriterar sociala kontakter utanför hemmet utan barn. Sedan läser man om barn som bränner kyrkor och göms i snödrivor. Någonstans har det gått fel.
Runar Karlsson
(C) tyckte att socialdemokraterna inte tog ekonomiskt ansvar med sina krav.
– Socialdemokraterna kör på som om vi hade en sedelpress i källaren.
Han förutspådde hårdare sparkrav i framtiden och tyckte att man skulle sätta resurser på de som behöver det bättre, som till exempel åldringar, sjuka och handikappade.

Privata alternativ
Framställningen fick godkänt av de andra partierna också. Men Johan Ehn (FS) och Gun-Mari Lindholm (Ob) ville ha tydligare instruktioner hur lagen förhåller sig till privata alternativ. Lindholm ville även att man i utskottsbehandlingen skulle överväga att inte ha avgiftsfritt för de minst bemedlade, utan ha en liten kostnad för maten.
I lagförslaget fastslår man också att inflyttade barn ska ha rätt till att få en god grund för sin kulturella och språkliga identitet. Anders Eriksson (ÅF) och Barbro Sundback ville veta hur det går till i praktiken.
– Jag har förstått att det tar väldigt mycket tid bort från personalens andra uppgifter, sade Eriksson.
– Betyder det här att barnet ska få informationen om sin kultur på sitt eget språk, undrade Sundback och hänvisade till det motstånd mot andra språk inom barnomsorgen som funnits på Åland.
Ärendet sändes till social- och miljöutskottet.

nina.smeds@nyan.ax