Tung nämnd säger ja till Lissabonfördraget
En kompromiss. Så kan man beteckna självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande om Lissabonfördraget.
Sex av åtta ledamöter röstar för ett ja men anser också att landskapsregeringen ”med kraft” ska återuppta förhandlingarna med den finländska regeringen om det åländska inflytandet i EU.
Självstyrelsepolitiska nämnden blev under gårdagen färdig med sitt utlåtande till lagutskottet om Lissabonfördraget. Ledamöter från Liberalerna, Centern, Frisinnad samverkan och Socialdemokraterna har röstat ja, medan Obunden samling och Ålands framtid står fast vid sitt nej.
I den 17 sidor långa skrivelsen redogörs bland annat för hur andra regionala parlament i EU har löst frågan om representation i EU-parlamentet. Nämnden anser att Ålands krav på representation i EU-parlamentet är berättigat. Så länge denna rätt inte erkänts av EU borde landskapsregeringen arbeta för en inomstatlig lösning med en egen valkrets.
Nämnden föreslår också att lagutskottet ska foga flera andra klämmar till sitt utlåtande. Landskapsregeringen ska ta initiativ till diskussioner med statsrådet om en ändring av självstyrelselagen så att de åländska ministrarna ska ges rätt att delta i ministerrådets möten, menar nämnden.
Man konstaterar vidare att Finlands ratificering av Lissabonfördraget gäller också Åland. Träder Lissabonfördraget i kraft utan lagtingets bifall kan Finlands ratificering få konsekvenser som står i strid med självstyrelselagen.
6 mot 2
Nämnden förordar bifall till Lissabonfördraget. Omröstningen slutade 6 – 2. Bakom majoritetsbeslutet stod ordförande Roger Nordlund (C), Gunnar Jansson (Lib), Camilla Gunell (S), Harry Jansson (C), Roger Jansson (FS) och Ulla-Britt Dahl (Lib).
Gun-Mari Lindholm (Ob) och Anders Eriksson (ÅF) fogar en gemensam reservation till utlåtandet. Under gårdagskvällen var den ännu inte färdigt formulerad men både Eriksson och Lindholm berättar för Nya Åland att olösta inflytandefrågor är orsaken till deras beslut.
Skarpt läge
Ett enigt lagting har tidigare stått bakom kraven på att inflytandefrågorna som helhet skulle vara lösta vid tidpunkten för lagtingets behandling av fördraget. Så har inte skett, säger Eriksson.
– Man sätter upp krav och har kategoriska skrivningar men precis när det börjar bli skarpt läge viker man av.
– Även om det har varit ett steg framåt när det gäller talerätten anser jag att endast en halv av de fyra inflytandefrågorna är lösta.
Klämmarna är ”helt okej”, enligt Eriksson.
– De är så allmänt formulerade att vem som helst kan sluta upp bakom dem, det var väl därför som majoriteten i utskottet gjorde det.
