DELA

Svårt sjuk 78-åring skickades hem från akuten

Bengt Brunström, 78 år, hade 39 graders feber och kunde knappt stå på benen. Trots det skickades han hem två gånger innan akutpersonalen insåg allvaret.
Tredje gången Bengt kom dit kollapsade han utanför dörren.
Bengt Brunström befann sig på Kökar lördagen den 31 oktober när han plötsligt började frysa ordentligt och fick feber. Febern fortsatte och hela söndagen låg han i sängen fullt påklädd. På kvällen tog han färjan till Långnäs, åkte hem till sin lägenhet i Mariehamn och lade sig på sängen.
– Och där blev jag, jag slapp inte ur sängen, säger Bengt Brunström.
På tisdagen ringde han en vän som tog med honom till akuten. Där hänvisade personalen i luckan honom till hälsocentralen.
– Dig tar vi inte emot, sade hon bara, säger Bengt.
Så hans vän körde honom i rullstol upp till hälsocentralen där han fick vänta fyra timmar. Läkaren som sedan tog emot honom sade att om han fick bestämma skulle Bengt genast skickas till medicinska avdelningen, och att han inte borde vara hemma ensam. Eftersom Bengt var intagen via akuten var läkaren tvungen att skicka dit honom med ett utlåtande först.


Hade frossa
Väl nere på akuten igen fick Bengt vänta i ett rum två timmar och gavs en panadol mot febern. Han känner sig besviken över att ingen ens frågade honom om han behövde något, en filt, eller vatten. Han frös och hade svårt att hålla urinen.
– Nu kunde ju jag hjälpa honom, men hur hade det sett ut om han varit ensam? säger Bengts vän.
Jourläkaren som undersökte Bengt konstaterade att han hade förmaksflimmer, feber, samt ketoner, blod och protein i urinen. Prover togs och röntgenremiss skrevs. Därefter skickades patienten hem.
– Det är nog inget större fel på dig, sade läkaren åt mig, berättar Bengt.


Kunde knappt stå
Så vännen skjutsade hem honom och kom tillbaka dagen efter för att titta till honom. Då mådde Bengt sämre och de åkte till akuten igen. Man tog några blodprov och röntgenbilder. Febern låg nu på 39 grader och han kunde knappt stå upp. Han visade tecken på lunginflammation så han fick recept på antibiotika och skickades sedan hem igen.
Bengts vän skjutsade honom till apoteket. När de kom hem igen blev Bengt sittande på stolen i kramper. Hans vän fick hjälpa honom att slå numret till akuten
– Du får väl ta dig hit då, var svaret jag fick av sköterskan, säger Bengt.


Föll baklänges
Innan de åkte iväg ställde sig Bengt upp vid diskbänken för att dricka ett glas blåbärssoppa, då föll han handlöst bakåt. Det var bara tur att hans vän stod bakom och kunde ta emot honom.
Tredje gången gillt. Vännen skjutsade honom till akuten igen. Han sade åt Bengt att vänta vid ingången medan han parkerade bilen. Då föll Bengt baklänges igen, in i en buske. Med mycket möda lyckades vännen få upp honom och släpade in honom på akuten.
– Då ryade jag till och sade att nu får ni fan göra något, säger Bengts vän.
– Och efter det har jag ingenting att klaga på, säger Bengt. Det hade kommit ny personal och de gjorde vad de kunde.


Besviken på bemötandet
Läkarna berättade att han varit på gränsen till att få allmän blodförgiftning, så nära man kan komma.
Nu har Bengt vårdats på medicinska avdelningen en vecka och där har vården varit bra tycker han. Man vet ännu inte vad som är fel med Bengt men efter händelsen har han fått svårt att andas och det tror läkarna att han får dras med åtminstone åtta veckor.
– Det jag är mest besviken på är bemötandet i receptionen. För mig är det här övergånget nu men jag vill inte att det händer för någon annan.



TANJA LÖNNQVIST

tanja.lonnqvist@nyan.ax