Svårt sammanställa säkra summor
Inte ens våra statistiker kan säkert säga hur mycket vi handlar för i Sverige.
Det finns ingen färdig struktur för hur en sådan summa skulle kunna tas fram, konstaterar Jouko Kinnunen på Ålands statistik- och utredningsbyrå Åsub.
– Olika länders statistik bygger på väl avgränsade enheter. Men allt blir mer och mer gränslöst och då blir statistikföringen svårare.
Tullens intäkter räcker inte till för att uppskatta handelns omfattning.
– Folk går inte till tullen med sina konsumtionsvaror fast de borde göra det, säger Kinnunen.
Gränsen höjdes
Och på tullen säger överinspektören Ann-Gret Erlund att det är omöjligt att veta hur mycket ålänningar handlar för på till exempel Flygfyren i Norrtälje.
Gränsen för värdet på varor som privatpersoner kan föra in utan att betala tull höjdes rejält 2009, från 175 till 430 euro. Då är taxfreeransoner inte inräknade.
I fjol betalade kontantkunder totalt 2,6 miljoner i moms för 7.648 importvaror som köpts i Sverige, övriga EU-länder eller i tredje land. Den importen omfattar allt från möbler till båtar.
Det var en liten ökning jämfört med 2008, då motsvarade momsintäkter var knappt 2,5 miljoner.
Antalet postpaket som beställts via internet eller på något annat sätt ökade också i tullens statistik, från 3.105 år 2008 till 4.209 i fjol.
Undersöktes 2006
Den senaste undersökningen om ålänningars konsumtionsvanor gjordes 2006. Då intervjuade Finlands statistikcentral 154 hushåll på Åland.
Det året konsumerade de åländska hushållen i genomsnitt varor och tjänster till ett värde av 2.879 euro utanför Åland. Av den summan hamnade 1.269 euro i Sverige.
De åländska hushållens sammanlagda konsumtion utanför Åland beräknades då vara cirka 35 miljoner euro, eller drygt 1.300 euro per person.
