DELA

Sture Carlson stämmer Nordea

Sture Carlson, Chips tidigare koncernchef, stämmer Nordea för att bankens Ålandskontor enligt hans uppfattning vilselett honom beträffande två större placeringar 2006 och 2008.
Parterna har försökt förlikas utan att lyckas. Därför förs tvisten till Ålands tingsrätt.
Stämningsansökan kom in till tingsrätten i fredags. Ansökan gäller skadestånd och Sture Carlson yrkar genom sitt ombud advokat Daniel Widman på att tingsrätten ska ålägga Nordea att på förfallodagen 22 mars 2011 betala tillbaka det satsade kapitalet om 299.700 euro som Carlson 2006 placerade i ett av bankens masskuldebrevslån. Han vill också att Nordea betalar hans rättegångskostnader.
Placeringen i ett annat av bankens masskuldebrevslån skedde 2008 och omfattade 171.100 euro.


”Vilseledande”
Carlsons motivering för stämningen är att banken inte informerade honom om riskerna på det sätt som stadgas i värdepappersmarknadslagen och att marknadsföringen var både otillräcklig och vilseledande eftersom banken enligt honom inte upplyst honom om att hela det investerade kapitalet om sammanlagt 470.800 euro kunde gå förlorat. Carlsons uppfattning var att så länge Nordea var solvent så skulle han få tillbaka åtminstone det satsade kapitalet på förfallodagen medan avkastningsmöjligheterna kunde variera.
”Om Nordea hade informerat om att kapitalet inte var garanterat skulle Carlson aldrig ha tecknat andelar i masskuldebrevslånen”, heter det i stämningsansökan.


Lugnande besked
Som bakgrund nämns att Carlson tidigare var placeringskund enbart hos Ålandsbanken, men att han till följd av aktiva försäljningsåtgärder från Nordeas sida i mars 2006 accepterade att teckna andelar i Nordeas masskuldebrevslån utgående från placeringsförslag och övrig information.
Under de första månaderna 2008 noterade han, när han jämförde uppgifterna om masskuldebrevet på Nordeas hemsida med den förmögenhetsrapport han fick från banken i slutet av 2007, att det fanns skillnader.
”Därför ringde han till banken i februari 2008 och fick det lugnande svaret att det investerade kapitalet fanns kvar”, heter det i ansökan.


Värdelöst
Inte heller vid placeringen i maj 2008 uppmärksammade Nordea Carlson på att de båda masskuldebrevslånen saknade kapitalgaranti, hävdar han.
I december i fjol kom ett nytt brev från Nordea där det talades om ändrad säkringsnivå på masslån. Carlson kontaktade Nordea på nytt. Vid ett möte i januari i år informerade banken honom om att det första masskuldebrevslånet var ”i praktiken värdelöst” men att det andra ”hade ett visst värde”. Carlson påpekade då, enligt stämningsansökan, att det i så fall fanns en differens mellan det värde som nätbanken visade och masslånens faktiska värde.
Detta medgav banken i slutet av januari i ett e-postbrev till Carlson.


Ingen skyldighet
I maj meddelade Nordea att banken inte anser sig ersättningsskyldig för de förluster Carlson kommer att lida. Banken hävdar att man tydligt har framhållit att det investrade kapitalet kan gå förlorat.
I juni fick Carlson ett brev där banken meddelade att grundkapitalet i det första masslånet nu var förbrukat och att han inte kommer att få någon återbetalning på förfallodagen i mars 2011.
I sommar har han konstaterat att Nordea har uppdaterat sin nätbank så att kunderna inte kan se bara det nominella värdet på tecknade andelar i masslån utan även andelarnas faktiska värde. Av detta drar Carlson slutsatsen att Nordea insett att banken tidigare har brustit i informationsskyldighet.


Inga kommentarer
Sture Carlson vill inte kommentera tvisten i Nya Åland.
– Jag har inget att tillägga.
Så du väntar på att rättsmaskineriet har sin gång?
– Ja.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax