Stort sug efter bergvärme
Hittills i år har närmare 200 ansökningar om bidrag för alternativa värmesystem kommit in till landskapet.
Det är många fler än i fjol.
(På bilden Nils och Ingalisa Dahlblom i Jomala Gölby som satsat på bergvärme.)
– Det finns ett stort sug. Det kan man lugnt säga, berättar Sten Eriksson, bolåneinspektör vid landskapsregeringen och den som administrerar ansökningarna.
1998-2003 erbjöds landskapsbidrag för första gången för konvertering till miljövänligare system än olja och direktel. Under de åren kom cirka 450 ansökningar in.
I samband med en tilläggsbudget 2006 återinfördes bidraget. Det året kom 83 ansökningar in, och de som godkändes gällde främst ved, pellets och spannmål. 2006 fanns det 140.000 euro i budgeten och året därpå var anslaget lika stort.
Också värmepumpar
2007 infördes bidrag också för värmepumpar och efterfrågan ökade mycket.
I år finns 200.000 euro i budgeten, och efterfrågan har nästan exploderat.
– Det blev en våldsam skjuts. Nu står värmepumparna för över 80 procent av bidragsansökningarna.
Hittills i år har nästan 200 ansökningar kommit in. Av dem är 153 berg- eller jordvärmepumpar, men det finns också en hel del ansökningar om luftvärmepumpar – endast luft till vattenburet system är bidragsberättigat – och solfångare.
– Det är glädjande att ett 20-tal bidragsansökningar varje år rör solfångare. Det är den enda tekniken där vi vet att energipriset fortfarande är noll också efter lång tid. Jord- och bergvärme behöver en insats av el som inte är försumbar, och elen varierar ju i pris.
Ligger på minus
Årets anslag är redan mer än förbrukat om man ser till antalet ansökningar, säger Sten Eriksson.
– Vi vet inte hur vi ska lösa det. Om efterfrågan fortsätter att vara så här stor så blir det antagligen en fråga i en tilläggsbudget. Det är lagtinget som bestämmer. Om det inte kommer mera pengar måste vi börja avslå ansökningarna.
Cirka 800 värmepumpar har installerats under de senaste tio åren på Åland, med fokus på de två senaste åren, sammanfattar han.
– Olika tider har olika fokus, och just nu är det viktiga att komma från oljeberoendet och minska koldioxidutsläppen.
Politikerbeslut
Det är förklaringen till att värmepumparna i början inte var bidragsberättigade. Pumparna tar el och de bidrar på så vis till växthuseffekten. Elförbrukningen ökar alltså när olja byts mot bergvärme.
– Vi följde den svenska energimyndighetens årsrapport och stödde bara koldioxidneutrala alternativ som ved, pellets och sol. Men politikerna ville ha med värmepumparna och då blev det så.
Bergvärme billigast
Energikompetenscentret Motiva i riket har räknat fram dyrare och billigare former av uppvärmning i småhus på basis av investeringskostnader, årlig differens och underhållskostnader. Jämförelsen visar att oljan är dyrast.
På andra plats kommer direkt- och indirektverkande el och på tredje plats fjärrvärme. Billigast av alla energiformer är bergvärme.
