Stor ekonomisk förlust för chipspotatisodlarna
För Chips kontraktsodlare innebar skyfallen i slutet av maj stora ekonomiska förluster.
Roald och Ulla Eriksson i Hammarland hör till de hårdast drabbade.
Ulla Eriksson tittar ut över familjens potatisodlingar i Näfsby. Inget finns att göra – det är bara att vänta och se hur det går med den del av odlingarna som kanske, åtminstone delvis, har en chans att klara sig.
– Chipsodlingarna är en väldigt stor del av vår lantbruksinkomst. Jag hittar inga ord som beskriver hur det känns. Det här var inget vi kunde påverka på något sätt, säger hon.
Under den senaste tiden har familjen satsat mycket pengar i potatismaskiner tillsammans med Robert Ekström i Gottby. Maskinerna ägs av ett bolag som de äger gemensamt.
– Man hans potatisodlingar har ju också drabbats av skyfallen.
Största grödan
Maken Roald Eriksson konstaterar att 10 hektar av de 15 hektaren chipspotatis som odlas på gården är förstörda. Det finns risk för att också resten måste kasseras.
– Dom ser inte riktigt friska ut.
Chipspotatis är gårdens största gröda. Den står för två tredjedelar av rörelsen.
Mycket pengar hann läggas ner i odlingarna innan skyfallen kom den 28-30 maj – utsädet kostar, liksom gödsel och bekämpningsmedel. Omkring 2.500 euro per hektar lades ner.
– Och då är bara de direkta kostnaderna räknade. Inte arbets- och maskinkostnader.
Svämmade över
Hur mycket det egentligen regnade de tre dagarna i slutet av maj har Roald Eriksson inte exakt koll på.
– Det regnade så mycket så regnmätaren svämmade över, men enligt våra beräkningar så regnade det 60 mm den första dagen, 60 mm efter någon dag och sen ytterligare 25 mm, sammanlagt nästan 150 mm. Det var regn nummer två som stod för den mesta förstörelsen.
Det odlarna kan göra, när vidden av skadorna är känd, är att anmäla dem till kommunens lantbrukssekreterare Anders Sundqvist som har hand om Hammarland, Eckerö och ett par kommuner till.
Under de veckor som gått eftr skyfallen har han fått många samtal från odlare.
– Det tar tid innan vi vet hur hårt odlingarna har drabbats. Vi skjuter fram skadevärderingen tills vi har hela bilden klar för oss, säger han.
Ska inspektera
Nästa vecka börjar han sin inspektionsrunda. Det man vet hittills är att potatisen har drabbats värst. Löken, den andra kapitalintensiva grödan som odlas i stor skala i trakten, har klarat sig betydligt bättre. Spannmål, även det en stor gröda, har drabbats hårdare än löken, men å andra sidan är spannmål inte lika viktigt i ekonomiskt hänseende.
Sedan ett par år tillbaka får de åländska odlarna inte längre direkta skördeskadeersättningar. Numera beviljas enbart räntestödslån av landskapsregeringen efter att skadesumman har räknats fram.
– För de första 30 procenten ges inget räntestödslån. Det är den självrisk som odlarna själva måste stå för. Landskapsregeringen kan också höja självrisken, berättar Anders Sundqvist och konstaterar att det nya systemet innebär en försämring för odlarna jämfört med det gamla.
Är ändringen initierad av EU?
– Min uppfattning är att EU inte ligger bakom, utan det är ett politiskt beslut som fattats på Åland.
