Stenkoll på asfalthögarna
– Att nya högar med returasfalt dyker upp är inte bra. Rutinerna måste förbättras för att både väghållaren och asfaltmottagaren ska kunna hantera asfalten på rätt sätt.
Ulf Simolin, miljöinspektör på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM, är bekymrad över att en hittills obekant hög gammal asfalt i Sund Tranvik kommit till myndighetens kännedom via Nya Åland.
Enligt vägingenjör Stig Janson är asfaltlagringen tillfällig i väntan på transport till Lemminkäinens asfaltverk i Jomala Västansunda. Jansons bedömning är att asfalten inte innehåller stenkolstjära som är giftig vid upphettning.
Erica Sjöström har hand om asfaltlagringsfrågan vid ÅMHM. Eftersom hon är sjuk svarar Ulf Simolin, som har granskningsplikten när det handlar om olika typer av avfall, på frågorna.
Få prov har tagits
Han konstaterar att det gjorts väldigt få provtagningar av de returasfalthögar som finns på olika håll vid vägbyggen.
– Man kan snabbt få en indikation på om asfalten innehåller stenkolstjära, och jag betvivlar inte att Stig Janson har den erfarenheten. Men för att få reda på halter behövs provtagning.
I Sverige tar väghållaren, oftast kommunerna, provkärnor av beläggningen på en aktuell vägsträcka och kartlägger på så sätt förekomsten av farliga ämnen i asfalten. Då vet man hur man ska hantera massorna framöver.
Delat ansvar
Ansvaret är inte bara landskapets – också den som tar emot massorna för återanvändning har en skyldighet att veta vad det är man hanterar, säger han.
Lemminkäinen har den nu pågående treåriga entreprenaden med landskapet som uppdragsgivare.
– Förra veckan pratade jag med ansvariga för Lemminkäinen och väntar nu på att företaget ska redovisa provresultat. Lemminkäinen har ett eget laboratorium på fastlandet, säger Ulf Simolin.
Hans åsikt är att proverna måste tas trots att trafikavdelningen mer eller mindre har garanterat att returasfalten inte innehåller stenkolstjära.
– I Lemminkäinens tillstånd står att man får hantera endast massor som inte innehåller stenkolstjära.
Lång diskussion
Under två-tre månaders tid har diskussioner pågått mellan ÅMHM och trafikavdelningen för att komma till rätta med asfaltmassorna i Lemland Rörstorp och på Ab Rafaels område på Svinryggen. ÅMHM har också fört dialog med Lemminkäinens platschef i Västansunda och med bolagets forskningsdirektör.
– Vi har så få entreprenörer på Åland som får hantera sådana här massor att man bör kunna ställa krav på dem.
ÅMHM försöker som bäst få en inblick i branschen och trycker på för att få både väghållare och entreprenör att förstå att det är viktigt hur massorna hanteras.
– Också kommunerna borde ta reda på vilka material man har på sina vägar och gator. Alla måste dra lärdom av det som skett.
Om 20-30 år?
Ett annat dilemma, som Mikael Stjärnfelt vid ÅMHM tar upp, är om det i framtiden kan bli problem när den nu nersmälta stenkolstjärasfalten ska brytas upp från vägarna om 20-30 år. Då är det antagligen omöjligt att med blotta ögat se tjäran.
– Det har ju visat sig att det finns mycket mer tjärasfalt än var trafikavdelningen kände till på förhand. Dokumentationen är väldigt viktig, framhåller han.
