Staten vann över åländska rederier
Staten behöver inte betala fem små åländska fraktrederier för de ombyggnader de tvingades göra på sina fartyg i början av 2000-talet.
I går upphävde Helsingfors hovrätt den tidigare tingsrättsdomen som gav rederierna rätt.
Hovrättsdomen innebär att de åländska rederierna, som var fem i början av 2000-talet men som i dag är fyra, själva måste betala de cirka 800.000 euro som ombyggnaden av fartygen kostade. Dessutom måste rederierna betala 175.000 euro i rättegångskostnader i tingsrätten och hovrätten.
För ett år sedan dömde Helsingfors tingsrätt helt och hålet till rederiernas fördel och ansåg att staten var betalningsskyldig.
Mycket fundersam
Olof Widén, vd för Rederierna i Finland, är besviken över hovrättens dom.
– Det är klart. Men jag är ändå mera fundersam. Hur har hovrätten byggt upp sina motiveringar när man underkänt ett tingsrättsbeslut fattat av tre domare? Det måste vara unikt, säger han.
Han ska nu läsa domen och i samråd med föreningens jurist se vilka möjligheter det finns att gå vidare till Högsta domstolen.
– Vi måste ta reda på vilka bakomliggande orsaker det finns till att hovrättsdomen är diametralt annorlunda än tingsrättsdomen.
Felaktiga certifikat
Rederierna är Rettig Group ab (genom övertagandet av Bror Husell Chartering ab, Rederi ab Engship), Oy Langh Ship oy, Minicarriers ab och Oy Trailer-Link ab.
Bakgrunden är följande:
I slutet av 1990-talet väcktes myndigheternas misstankar om att de certifikat som klassificeringssällskapen utfärdade inte alltid motsvarade verkligheten. En ny lag om fartygsavgifter trädde i kraft 2002 och den gamla lagen upphörde därför att gälla i slutet av 2003.
Därför beslöt sjöfartsverket att samtliga isklassintyg måste förnyas inom 2003 och att alla fartyg som inte uppfyllde kraven skulle flyttas ner en isklass.
Svåra följder
Följderna skulle ha blivit svåra för rederierna – en nedklassning hade betytt att minskad lastkapacitet och att fartygen inte skulle ha kunnat trafikera finska vinterhamnar. De skulle inte heller ha fått assistans av isbrytare.
Olof Widén förde vid den här tiden mängder av förhandlingar med sjöfartsverket eftersom rederierna hade litat på isklassintygen.
800.000 euro
Rederierna byggde om sammanlagt nio fartyg under senhösten 2003 för sammanlagt cirka 800.000 euro – strax innan ett nytt påbud kom från kommunikationsministeriet till sjöfartsverket om att fartygen inte behövde byggas om för att få behålla den tidigare isklassen. Förklaringen var ett översättningsfel och att den finska texten i sjöfartsstyrelsens bestämmelser inte stämde överens med den engelska och svenska versionen.
Helsingfors tingsrätt konstaterade att rederierna handlade i god tro och att de hade rätt att få utgifterna ersatta av staten för de onödiga ombyggnaderna.
Men hovrättsdomen gick alltså i en helt annan riktning.
Inte statens fel
Staten, företrädd av kommunikationsministeriet och sjöfartsverket, yrkade på att skadeståndet skulle förkastas eller beloppen jämkas. Felet var klassningssällskapet Germanischer Lloyds, hävdade staten, och rederiena hade inte rätt att lita på de felaktiga isklassintyg som sjöfartsverket hade utfärdat.
Hovrätten kom fram till att varken översättningsmissen eller sjöfartsverkets nya meddelande i slutet av 2003 hade orsakat rederierna skada och befriade staten från ersättningsskyldighet gentemot rederierna.
Om tingsrättens dom hade hållit så hade Rettig Group fått tillbaka 475.000 euro för de utgifter rederierna Husell Chartering och Engship hade. Minicarriers och Trailer-Link (Godby Shipping) hade fått tillbaka 280.000 euro och Lang Ship 30.000 euro.
