Stadsbor vill ha punktlighet
Punktligheten, informationen och resmålen får svaga poäng då stadsborna betygsätter busstrafiken.
Främst på de norra linjerna ställer tidtabellen till med problem. Gatugupparna är en av orsakerna.
För att få veta vad mariehamnarna anser om stadsbusstrafiken har markavdelningen vid Tekniska verken låtit Stefan Söderlund utföra en enkät bland 800 slumpvis utvalda stadsbor. Söderlund har även åkt buss och gjort upp statistik över utnyttjandet av kollektivtrafiken.
I enkätundersökningen framkommer det att restid, turtäthet, närhet till hållplatser samt komfort och trivsel får relativt bra betyg.
– Däremot skriver många att de skulle åka mer buss ifall turtätheten förbättrades. Just nu är det väldigt få som åker buss, konstaterar Stefan Söderlund.
Vad det beror på vill han inte spekulera i. Undersökningen visar ändå att fler skulle ta bussen ifall trafiken förbättrades enligt deras önskemål.
Vill till butiken
Högst på stadsbornas önskelista står nya resmål, främst till Kantarellen och Sparhallen. Även Sviby/flygfältet och sjukhuset har fått en del svar. Många tycker även att ökad helgtrafik är viktigare än ökad kvällstrafik på vardagarna.
– De största bristerna ligger ändå i punktligheten och tidtabellen. På de norra linjerna är det mycket vanligt med förseningar. På de södra linjerna kan det ofta bli trångt så folk måste stå i bussarna, säger Stefan Söderlund.
Även informationen haltar. Folk säger sig inte känna till tidtabeller och avgångstider för de olika hållplatserna.
– Ett dilemma är förstås att busstrafiken ofta fungerar som sämst när den behövs som bäst. En ruggig vinterdag vill många åka buss, men det betyder samtidigt att bussen stannar på många hållplatser och därför tar längre tid på sig. Samtidigt kan vädret i sig ställa till det.
Lösningar på kort sikt
I rapporten har Stefan Söderlund framfört potentiella lösningar hur man på kort sikt kunde lösa problemen med punktligheten.
– Jag känner inte till hurudana resurser det finns, så det här är bara idéer. Men mina tankar verkar inte helt cementerade, säger han.
– Det påverkar både chaufförernas hälsa och även tidtabellen att färdas över dessa hinder. Man kunde bygga om gupparna på raksträckor så att bussarna kan gena, till exempel utanför Odalgården.
– Ett exempel är att ta bort slingan via PAF/Plasto/Kalmers på en av de norra rutterna.
– Det har från bussbolagets sida framförts ett alternativ att man skulle tidigarelägga, respektive senarelägga avgångstiderna från Nygatan så att folk hinner med bussarna även när de slutar jobba. Bussen kunde gå 20 minuter över hel- och halvtimme på morgonturerna samt 10 minuter efter hel- och halvtimme på eftermiddagarna.
– Sätt ut enkel och tydlig tidtabell på nätet (ej endast PDF-fil) och skriv avgångstiderna direkt på varje hållplats så man inte själv behöver räkna ut när bussarna går.
– Utökad busstrafik under vinterhalvåret och tidigare införande av sommartidtabell kunde vara ett förslag.
– Till exempel Sjukhuset/Gullåsen på A-linjen.
– Att locka med gratis buss räcker inte för att nå ”sällanresenärerna”.
– Det skulle medföra förbättringar på lång sikt. Man kunde kanske spjälka upp norra linjen i två delar. Men det är alltid en kostnadsfråga.
– Man kunde tänka sig ett gemensamt värdekortsystem för stads- och landsortsbussarna. På värdekortet laddar man pengar och det kan smidigt användas vid påstigningen.
Stefan Söderlund tror att det kunde vara en lösning på lång sikt. Enligt undersökningen fanns många som klagade på att busstrafiken i dag är gratis.
– De tycker det är orättvist att bussarna betalas med skattemedel. Ändå har vi ju ingen stor kollektivtrafik här på Åland, säger Stefan Söderlund.
JOHANNA LINDFORS
johanna.lindfors@nyan.ax
