Språkfrågan för präster är avgjord
Åland inbegrips inte i kyrkans krav på att personalen i svenskspråkiga församlingar måste kunna nöjaktig finska. Det har kyrkomötet nu slagit fast efter flera års arbete från åländskt håll.
Men Borgå stift måste ta ansvar för att de finskspråkiga medlemmarna i åländska församlingar får kyrkliga förrättningar på finska vid behov.
Peter Lindbäck, den åländske ledamoten vid kyrkomötet, är märkbart nöjd över kyrkomötets enhälliga beslut att göra den lagändring som upphäver kravet på att de åländska prästerna ska kunna nöjaktig finska.
Kyrkomötet sammanträdde första veckan i november och ett av de ärenden som behandlades var kravet på finskakunskaper hos åländska präster.
– Det har varit mycket arbete och många engagerade.
Lindbäck betonar att beslutet har två sidor. Språkkravet togs bort, men samtidigt åläggs domkapitlet att ta ansvar för de finskspråkiga församlingsmedlemmarnas behov av finska förrättningar.
Kyrkostyrelsen, kyrkans verkställande organ, får i uppdrag att ge ett detaljerat förslag på hur det ska genomföras.
– Det innebär i praktiken att det sammantaget ska finnas en sådan kunskap på Åland att man kan ge service på finska vid behov.
Glömdes bort
Det som gick snett från början var när den nya språklagen trädde i kraft i Finland 2003. Då beslöts att kyrkolagstiftningen också skulle ses över. Men man glömde bort att Åland inte inkluderas av språklagen på samma sätt som resten av Finland på grund av sin status som enspråkigt svenskt område.
– Man borde ha lämnat Åland utanför, säger Lindbäck.
Språkkravet upptäcktes av Finström -Getas nuvarande kyrkoherde Jon Lindeman efter att lagen tagits i bruk den 1 januari 2006. Nu är problemet åtgärdat.
Moderniserad
På kyrkomötet klubbades också den reviderade tjänstemannalagen för kyrkans anställda igenom.
– Den är moderniserad för att bättre motsvara den för offentliga sektorn.
Det som ännu fattas i den kyrkliga tjänstemannalagen är en diskrimineringsförbudsparagraf. Paragrafen har hela tiden varit kontroversiell på grund av många olika åsikter inom kyrkan.
– Men tills kyrkan har en egen tolkar jag det som att den världsliga lagen gäller vid diskriminering.
Den omdebatterade paragrafen lämnades utanför det ”tjänstemannapaket” man behandlade på kyrkomötet. Paragrafen ska istället genomgå en separat beredning inom kyrkostyrelsen innan den föreläggs kyrkomötet, för att minimera risken för att hela paketet skulle ha fallit vid en omröstning i kyrkomötet.
Ökad bas för beskattning
Även för kyrkoskatten finns en ljusning säger Lindbäck.
– Finlands riksdag har gått in för att kyrkan ska få en större del av den influtna samfundsskatten. Och när det allmänna avdraget försvinner 1 januari 2010 ökar basen för kyrkobeskattningen.
Men sammantaget minskar kyrkans intäkter ändå på grund av färre som betalar kyrkoskatt.
