Ska bli lättare få tomt på Järsö-Nåtö
Den dagen delgeneralplanen för Järsö-Nåtö träder i kraft blir det lättare att komma över en byggtomt i Järsö-Nåtöområdet.
– Absolut, säger områdesarkitekt Ursula Koponen.
I dag ska hon träffa Lemlands kommundirektör Mikael Smeds för att diskutera de ändringar som hon föreslår på basis av inlämnade anmärkningar och lägga fram det slutliga förslaget till delgeneralplan för området. Arbetet har pågått i allt som allt tolv år.
– Egentligen sträcker sig arbetet ännu längre tillbaka än så. Planeringsbehovet påtalades första gången i början av 1970-talet, och redan 1980 gjordes den första markdispositionsplanen upp. Det var en översiktsplan som arkitekterna Gunda Åbonde-Wickström och Folke Wickström hade hand om, berättar Ursula Koponen.
Svåraste uppdraget
När det egentliga arbetet med delgeneralplanen inleddes 1998 betecknade hon uppdraget som det svåraste hon någonsin haft – att jämka ihop alla önskemål som de drygt 300 markägarna på Lemlandsöarna kunde tänkas ha.
Nu, när arbetet för hennes del är nästan avslutat, instämmer hon i det hon sa för tolv år sedan.
– Det har varit utdraget och svårt. Det har blivit ganska häftiga diskussioner på vägen.
”Betalar vad som helst”
Redan 1998 fanns det villiga köpare som var beredda att betala vad som helst för en tomt med byggrätt på öarna. Innan den nya bygglagen trädde i kraft i oktober 2008 kunde kommunstyrelsen bevilja undantagstillstånd för att bygga ifall byggrätt saknades på en utstyckad tomt, men det blev avslag på nästan alla ansökningar.
I planeringsprocessen har hennes utgångspunkt varit att området är unikt och att dess värde är så stort för alla ålänningar att det bör planeras på landskapsbildens villkor – inte enbart utifrån markägarnas synvinkel. ”Markägarna äger marken, men de äger inte landskapsbilden. Den är allmän, den tillhör alla”, sa hon i en intervju 1998.
31 anmärkningar
När planförslaget lades ut till påseende i fjol kom det in 31 anmärkningar från markägare. Procentuellt sett ganska få, konstaterar områdesarkitekten.
Ett önskemål som har kommit fram under processens gång är möjligheten att flytta byggrätt från en tomt till en annan. Ursula Koponen motsätter sig en sådan generell rättighet.
– Det finns inte med i förslaget som lämnar mitt bord. Byggrätterna finns redan uträknade och visas i delgeneralplaneförslaget. De baserar sig på markägarnas totala markinnehav och har lagts på de platser som lämpar sig bäst för boende.
Politisk process
Om markägare äger flera fastigheter både på skyddsvärda holmar och fasta Järsö-Nåtö har byggrätterna flyttats från holmarna till fasta Järsö-Nåtö.
– Byggrätterna är alltså redan flyttade i planförslaget och det bör inte gå att flytta dem tillbaka.
Nu återstår den politiska processen i kommunstyrelse och fullmäktige. När planen småningom träder i kraft försvinner paragraf 19 i kommunens byggnadsordning – den som reglerar byggandet på Järsö-Nåtö – och regeln om tre hektar mark per byggrätt tas bort.
Blir det lättare att komma över en bostadstomt i området när delgeneralplanen trätt i kraft?
– Absolut.
Slut på speciallösningar
Då kommer man samtidigt från de speciallösningar som förekommit under senare tid – till exempel flyttandet av byggrätt till Granö i det fall som Nya Åland berättade om i går. Det har också förekommit att enbart byggrätter köpts.
– Om man först har bundit byggrätten till tre hektar mark så är det ju konstigt om man ändå får köpa eller flytta en byggrätt utan att ha tre hektar mark att bygga på. Och hur räknar man ut priset på en byggrätt? I de här fallen existerar byggrätt först när byggnadsnämnden har beviljat bygglov. Vad händer om bygglov inte beviljas? Då går köpet inte automatiskt tillbaka som det gör när man köper mark.
På Granö är det enligt dagens regelverk bara en markägare som har byggrätt kvar, på östra delen av ön. Alla andra byggrätter är utnyttjade sedan lång tid tillbaka.
Kan detaljplanera
Ursula Koponen påpekar att markägare redan i dag kan detaljplanera sin mark för byggande även om byggrätt saknas, förutsatt att området är enhetligt, lämpligt och tillräckligt stort. Ett exempel på det är det nya bostadsområdet på Bergö.
En annan utväg som använts är att regelverket tillåter att sommarstugor rivs eller byggs om eftersom byggrätten funnits när stugorna byggdes en gång i tiden.
