Sannfinländsk framgång hot mot åländska frågor
Att Sannfinländarna nu blir en verklig maktfaktor och troligen tar plats i regeringen får konsekvenser för Åland. Det säger Göran Djupsund, professor i statsvetenskap.
Tvingas Sannfinländarna till kompromisser i regeringsförhandlingarna kräver de med all säkerhet kompensation.
– De är inte en kraft som är positiv för minoriteter.
Det är dagen efter ett riksdagsval som går till historien av flera anledningar. Att det var ett lågt valdeltagande på Åland är inte en av dem. Att Samlingspartiet för första gången blir störst väcker förvisso en del uppmärksamhet men det som har tagit de flesta på sängen är de högerpopulistiska Sannfinländarnas braksuccé.
Medan samtliga övriga partier backade ökade Sannfinländarna från fem mandat till 39 och är därmed riksdagens tredje största parti.
Uppdämd frustration
Statsvetaren Göran Djupsund är en av dem som tidigt förutspådde vartåt det lutade.
Det är lätt att hänvisa till partiets strama invandringspolitik eller EU-skeptiska hållning som förklaring till framgången. Men Göran Djupsund ser det snarare som en process som går tillbaka till tiden efter EU-omröstningen 1995.
– Det finns en uppdämd frustration och en nostalgisk längtan tillbaka till 1970-talets Finland. Många känner att staten vänt medborgarna ryggen.
Regeringsprogrammet
När den nya regeringen så småningom tar fram programmet för nästa mandatperiod är partierna tvungna att kompromissa. Sannfinländarna är inget undantag – inställningen till EU och stabilitetspakten är sådana frågor som partiet kan få ge avkall på. Men det kan i sin tur innebära att partiet får igenom någon av de symboliskt laddade frågorna som kompensation till sina väljare.
– Antiinvandrings- och antiminoritetsfrågor till exempel.
Hur regeringen ser ut har stor betydelse för möjligheten att få upp åländska frågor på dagordningen de kommande fyra åren. Men Sannfinländarnas framgång i kombination med utmaningarna när det gäller statsfinanserna bäddar inte precis för viljan att ta upp nya svåra frågor. Ett SFP i regeringsställning har varken utrymme eller muskler att arbeta för till exempel självstyrelsens förnyande genom en ramlag, tror Göran Djupsund.
– Jag skulle bli jätteöverraskad om frågan finns med i nästa regeringsprogram.
Läs mer i papperstidningen!
