DELA

Saltvik särbehandlas knappast inom Mise

– Saltviks krav på Mise är helt i linje med styrelsens mål och också med de mål som förbundsstämman har antagit för år 2010.
Det säger Mises verksamhetsledare Fredrik Karlsson men han betonar att man inom förbundet ser till vad som är bäst för samtliga medlemskommuner och inte bara för enskilda.
Som Nya Åland berättade i går har Saltvik ställt ultimatum till Mise. Kommunfullmäktige har formulerat en lista på krav, uppfyller Mise dem inte lämnar Saltvik förbundet.
Kraven handlar bland annat om att avgifterna skall sänkas och bli mer rättvisa, att miljöstationerna i Kvarnbo och Kroklund skall bli kvar och att verksamheten vid Saltviks returdepå skall bibehållas. Saltvik vill dessutom att avgiftssystemet skall sporra till sortering, att kunderna bara betalar för den mängd brännbart avfall som lämnas och att Mise slopar de administrativa avgifter som tas till exempel i samband med att man anhåller om ändringar.

Är problematiskt
– Helt spontant anser jag att Saltviks krav på Mise är helt i linje med styrelsens mål och med de mål som förbundsstämman har antagit för år 2010, säger Mises verksamhetsledare Fredrik Karlsson då Nya Åland ber honom kommentera Saltviks beslut.
– Men jag tycker att det är problematiskt att en kommun väljer att ställa ultimatum. Ålands miljöservice är ett kommunförbund och för samarbetsklimatets bästa skulle det vara bättre att visa ödmjukhet inför de övriga medlemmarna och ställa önskemål i stället för krav. Ultimatum kan leda till låsningar.

Inte särbehandling
– Jag utgår från att Saltvik nu kommer att lämna sina önskemål till stämman och också att de blir en fråga för styrelsen att ta ställning till, säger Karlsson.
Han betonar att Saltvik inte skall räkna med särbehandling eftersom Mise är just ett förbund.
– Styrelsen kommer säkert att ta till sig det som Saltvik säger precis som styrelsen tar till sig vad andra kommuner har att säga. Men man får inte glömma att styrelsen i sina beslut alltid utgår från vad som är bäst för alla medlemskommuner, inte bara de enskilda.

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN