Regering vill ha stram budget
Stram – och utan guldkanter.
Så presenterar landskapsregeringen sitt budgetförslag för 2009.
– Vi vet att inkomsterna planar ut, säger lantrådet Viveka Eriksson (lib).
Därför är årets budgetförslag återhållsamt. Mycket av det som finns i regeringens handlingsprogram ryms inte med. Men det som finns är ministrarna eniga om – det blev inga omröstningar när förslaget togs fram.
– Budgeten påverkas av de hotbilder som finns. Finanskrisen har inte bottnat ännu och ingen kan säga var den slutar, säger finansministern Mats Perämaa (lib).
– Guldkanten kanske saknas, men det är viktigt att spara för kommande utmaningar.
Landskapet får varje år pengar från staten via klumpsumman som är 0,45 procent av statens inkomster.
– Om Finlands ekonomi saktar av så gör vår det också.
Målet var en budget som är i balans och överensstämmer med den nordiska välfärdsmodellen. Det har regeringen lyckats med, tycker Perämaa. Omslutningen i budgetförslaget minskar med 5,3 procent jämfört med föregående år, och förslaget balanserar på drygt 318 miljoner euro.
Pengar för byggen
Men det är inte bara en sparbudget. Investeringarna i byggprojekt ökar nästa år och fortsätter om regeringen får som den vill i samma takt de följande åren.
– Vi vill trygga att byggsektorn inte kraschar, säger Perämaa som tror att lågkonjunkturen når sin botten i byggbranschen 2010.
Konsumtionsutgifterna stiger kraftigt, med 6,2 procent jämfört med 3,7 föregående år. Perämaa pekar på höjda bränslepriser och kraftiga löneökningar som bidragande faktorer.
Miljoner till kommuner
Systemet med landskapsandelar betyder att de åländska kommunerna har rätt god ekonomi, men de kommer också att påverkas av lågkonjunkturen.
Regeringen skall utreda möjligheterna att ta fram ett förslag till en kommunalskattelag som är anpassad för Åland. I statens budgetförslag för 2009 finns skattelättnader som medför en uppskattad inkomstsänkning på 1,8 miljoner för de åländska kommunerna. Landskapet kompenserar kommunerna med en motsvarande summa.
Det gäller en höjning av pensionsavdraget i kommunalbeskattningen och ett nytt arbetsinkomstavdrag som ersätter förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen.
På sikt bör Åland få en kommunalskattelag som anpassats efter åländska förhållanden. Hur den ser ut, och när den kan förvekligas, kan Mats Perämaa ännu inte säga.
Kan inte fortsätta
Trafikavdelningens konsumtionsavgifter stiger med 10,4 procent nästa år.
– Det kan inte fortgå, säger trafikminister Runar Karlsson (c).
Men bortsett från oljeprisändringarna har konsumtionsutgifterna varit oförändrade, säger han – och att man minskat personalen med 20 personer sedan 2001 innebär en kostnadsbesparing på cirka en miljon per år.
Nya grepp
Att satsa på utbildning är nödvändigt när man är på väg in i en lågkonjunktur, säger vice lantrådet Britt Lundberg (c). Som utbildningsminister har hon några exempel på nya grepp:
Landskapet kan tänka sig att stöda alternativa skolor. Steinerpedagogiken är det mest sannolika alternativet, säger hon.
En teaterskola för unga, möjligen i samarbete med musikinstitutet eller med ett liknande upplägg. Och den tvååriga hantverkarutbildningen vid folkhögskolan börjar i augusti.
Men det är svårt att föra fram nya och spännande projekt om man inte vet hur inkomsterna ser ut de närmaste åren, konstaterar hon.
Ändå verkar hon och de övriga ministrarna vara nöjda med förslaget – med tanke på omständigheterna. Regeringen följer med det ekonomiska läget och kan på kort notis komma med en tilläggsbudget, säger finansminstern.
