Privatisering kan kosta dem jobbet
Anna Perokorpi och Conny Wikstrand trivs med sina jobb i Naturbruksskolans kök.
Men de kan mista dem när skolans direktion nu överväger att privatisera köket.
Naturbruksskolans matservering blir i så fall det första av landskapets skolkök som privatiseras.
Driften har annonserats ut och hittills har ett par förfrågningar kommit in.
Bland eleverna i skolan, som ligger i Jomalaby, är det inte populärt. En protestlista som hängts upp i skolan har undertecknats av ett sextiotal personer.
Budskapet till skolans direktion är kort och rakt:
– Vi vill ha Anna och Conny kvar.
Protestlistan överlämnades till skolans direktion inför mötet då man fattade beslutet att bjuda ut verksamheten.
Har räknat på det
Kökets husmor Anna Perokorpi, som jobbat i köket i tio år, och biträdet Conny Wikstrand trivs på skolan men är inte intresserade av att bli företagare.
– Jag har räknat på det, men det lönar sig inte, säger Anna Perokorpi.
– Vi jobbar här från sju till tre, måndag till fredag. Man har fullt upp här när man är två.
De serverar frukost, lunch, mellanmål, kaffe på eftermiddagen, och bakar allt bröd och kaffebröd.
– Förr serverade vi också middagar. Nu får eleverna köpa middag som de värmer upp på internatet.
Arbetsbördan har ökat sedan årsskiftet, då den dåvarande husmodern Marita Lundberg gick i pension.
– Vi visste att driften hade diskuterats i skolans direktion. När jag blev husmor hette det att det bara var en ettårstjänst, och sedan skulle det privatiseras, säger Anna Perokorpi.
Seminarieidé
Privatiseringen är ingen ny idé. Den kläcktes redan i början av 2000-talet, säger rektorn Bodil Regårdh.
Det var på ett framtidsseminarium, som arrangerades av ett svenskt konsultföretag, som deltagarna funderade på hur skolan skulle kunna göras attraktiv för turister och andra besökare. Kanske med ett kafé eller en matservering som har öppet året runt, var ett förslag.
– Det är en vacker miljö här och det skulle kunna utvecklas till något mera, med ännu bättre service. I dag är köket öppet de dagar man jobbar på skolan, och stängt alla lov, säger Bodil Regårdh.
När verksamheten nu bjuds ut gäller det närmast skolköket.
– Det som vi närmast är intresserade av är till vilket pris en entreprenör skall servera mat till eleverna. Det får inte bli dyrare än vad det är i dag. I dag kostar lunchtallriken i snitt 6,50 att laga, inklusive löner.
För eleverna är maten gratis. Skolans personal betalar fyra euro för lunchen och utomstående 6,50.
Cirka 80 personer äter lunch på skolan måndag till fredag. Hälften är elever på naturbruksskolan, men köket lagar också mat för landsbygdscentrets personal.
– Inte är det något fel på serveringen i dag. De som jobbar här lagar jättegod mat, säger Bodil Regårdh, som tycker att Anna Perokorpi skulle vara en bra köksföretagare på skolan.
Kunde bli vandrarhem
Till att börja med funderade direktionen också på att låta en privatföretagare ta hand om internatet sommartid, säger skolans direktionsordförande Tage Eriksson.
– Då skulle vi till exempel kunna utnyttja 4H-gården bättre, med internatet som vandrarhem med mat- och kaffeservering.
Men internatsdelen föll bort i det här skedet.
– Det skulle ha blivit problem när vi har elever som bor där när skolan är öppen. Det vore svårt att skilja av de delar där eleverna bor från andra utrymmen. Vi har ju ordningsregler på internatet som inte skulle gälla för gäster som övernattar på ett vandrarhem.
Om någon utomstående tar över köket säger Tage Eriksson att den företagaren också skulle kunna bedriva cateringverksamhet i skolan, där gymnastiksalen ibland används som festlokal med plats för cirka 120 personer.
– En företagare skulle kunna få tillgång till salen, men den ingår inte automatiskt i ett avtal.
Inget beslut fattat
Tage Eriksson understryker att inget definitivt beslut är fattat om köksprivatiseringen.
– Direktionen har varit enig om att det är värt att utreda. Men vi vill inte kasta oss in i något som inte utmynnar i något bra. Det berör ju vår egen personal som kan bli utan jobb.
Att erbjuda en bra utbildning med en begränsad budget är det viktigaste för direktionen.
– Vi måste se till att pengarna räcker till. Vi blir ständigt satta under lupp av politiker för att vi har för höga kostnader här.
