Presidenten tog Ålands parti
President Tarja Halonen har i en åländsk behörighetsfråga tagit annan ståndpunkt än Högsta domstolen. Det här är ytterst ovanligt, men så är ärendet inte heller helt vanligt.
Lagtinget tog i våras en ny lag om offentlig upphandling. Det gällde att anpassa den åländska lagen till EUs direktiv och slutresultatet blev att man tog rikslagen som blankettlag med ett viktigt undantag.
EU har satt gränser för när det måste begäras in anbud på ett bygge eller dylikt, alltså ett upphandlingsförfarande. Riksdagen har beslutat om lägre summor än så, alltså upphandling i ett tidigare skede.
I den åländska lagen avvek man från rikslagen på den punkten och beslöt att det är EUs högre tak som gäller här.
Det var här lagtolkningarna började gå i sär.
Omvärldens syn ändrad
Ålandsdelegationen tittade på detta och konstaterade att HD för ungefär 12 år sedan hade konstaterat att taket för upphandling är åländsk behörighet.
– Man ansåg på den tiden att gränsen för upphandling handlade om att ha en enhetlig praxis inom den offentliga sektorn och det var åländsk behörighet, säger landshövding Peter Lindbäck, som är ordförande i Ålandsdelegationen.
Men nu hade en majoritet i HD en annan syn.
– Det ansågs nu att gränserna för upphandling i första hand är till för att främja konkurrens. Omvärldens syn på saken har helt enkelt förändrats under de år som har gått. Och konkurrensfrågor är riksbehörighet.
Enligt majoriteten i HD borde gränserna för upphandling med andra ord vara samma på Åland som i riket.
Inget presidentveto
Men på justitieministeriet resonerade man på ett annat sätt. Lagstiftningsrådet Sten Palmgren, som var föredragande vid presidentföredragningen, är på semester som bäst, men hans förslag var att presidenten inte skulle följa HDs syn i just det här fallet.
– Man hade förståelse för HDs sätt att resonera, men ansåg att tröskeln borde vara betydligt högre för att man skall kunna flytta över behörighet, säger Lindbäck, som har följt frågans utveckling.
Här har justitieministeriet resonerat i samma banor som minoriteten i Högsta domstolen, där två av ledamöterna har anmält avvikande åsikt. De håller med majoriteten om att konkurrensens betydelse i lagstiftningen om offentlig upphandling har förstärkts men anser för den skull inte att det finns tillräckligt starka skäl för att fälla den aktuella paragrafen i lagen.
Grunden skall vara solid
”Gränserna för landskapet Ålands självstyrelse är stiftade i grundlagsordning med bifall av Ålands lagting. Även om gränsdragningen beträffande ny lagstiftning sker genom prövning av republikens president i varje enskilt fall är det viktigt att självstyrelse kan utövas på möjligast solid grund. En tillräckligt hög tröskel bör uppställas för förändringar, som innebär ändring i en tidigare gjord gränsdragning mellan rikets och landskapets lagstiftningsbehörighet”, skriver minoriteten.
Detta hänvisar presidenten till i sitt beslut, där det också sägs att förändringar i behörigheten mellan riket och Åland i regel bör ske genom ändringar i självstyrelselagen.
