Partierna håller fast vid skatteövertagande
Att landskapsregeringen kan komma att behöva anställa 140 nya tjänstemän till en kostnad av sju miljoner euro avskräcker inte de partier som vill att Åland ska överta beskattningsrätten från riket, visar Nyans rundringning.
Däremot ställer sig flera av dem tveksamma till att den faktiska kostnaden kommer att bli så hög.
Nya Åland har tidigare berättat om skattegruppens slutrapport från 2006. I den framgår att 140 nya landskapstjänstemän kan behövas om Åland övertar hela beskattningen från riket. Rapporten är ett av underlagen för den parlamentariska kommitté som arbetar med att ta fram ett gemensamt politiskt mål för beskattningen.
Varken Centern, Frisinnad samverkan, Obunden samling eller Ålands framtid låter uppgifterna påverka åsikterna om att beskattningen bör övertas på kortare eller längre sikt.
Roger Nordlund (c)
Har de nya uppgifterna påverkat er ståndpunkt i frågan om Åland ska ta över beskattningen?
– Nej, man kan inte blunda för att allting kostar. Vi vill avvakta och se vad som kommer fram i den parlamentariska utredningen.
– Min ståndpunkt kvarstår.
Vad vinner de åländska skattebetalarna på ett åländskt skattesystem?
– Nu har vi full sysselsättning på Åland men det är inte givet i ett längre perspektiv. Vi vinner på att vi själva kan fatta beslut som tryggar arbetsplatser på Åland. Att hela tiden vara beroende av vilka beslut som fattas i riket, till exempel gällande sjöfarten, är osäkert i längden.
Hur kommenterar du den angivna summan sju miljoner euro?
– Man kan inte blunda för att allting kostar. Men jag tycker att det blir en felaktig fokusering på det här sättet. Det är skrämselpropaganda. Man måste se det i ett större sammanhang, nu ser man bara kostnadssidan.
Johan Ehn (fs)
Har de nya uppgifterna påverkat er ståndpunkt i frågan?
– Nej, det har det inte gjort. Vi har varit medvetna om att resurser krävs. Så länge det gynnar helheten är kostnaderna inte speciellt farliga.
Vad vinner de åländska skattebetalarna på systemet?
– De vinner på att vi på sikt kan skapa en bredare skattebas som i sin tur leder till att skatteuttaget för gemene man kan minska. Vi behöver ett skattesystem som är anpassat till det åländska samhället och inte det finländska som i dag.
Hur kommenterar du summan sju miljoner?
– Sju miljoner låter mycket. Vi måste vara så restriktiva som möjligt.
Gun-Mari Lindholm (ob)
Har de nya uppgifterna påverkat er ståndpunkt i frågan?
– Jag ifrågasätter det där (uppgifterna reds anm.). Kanske det kostar så mycket om man bara rakt av överför strukturen på hur systemet är uppbyggt från Finland. Vi vill göra det så enkelt som möjligt, till exempel genom färre tjänstemän och utan en massa avdrag.
– Jag ser det som en otrolig fördel med ett eget åländskt skattesystem.
Vad vinner de åländska skattebetalarna på systemet?
– Vi behöver ett system som är anpassat till vårt åländska samhälle. Men jag förstår att speciellt människor med en liten inkomst undrar vem som ska betala kalaset. Vi ska se möjligheterna till flexibla skattesatser för den som har en liten inkomst.
Hur kommenterar du summan sju miljoner?
– Det är klart att det kostar mycket om man har många anställda. Vi ska göra det enklare.
Anders Eriksson (åf)
Har de nya uppgifterna påverkat er ståndpunkt i frågan?
– Nej, det har de inte gjort.
Vad vinner de åländska skattebetalarna på systemet?
– Det finns så mycket du kan göra om du har skatteinstrumentet i din hand. Till exempel när det gäller regionalpolitiken har du helt andra instrument att styra utvecklingen.
– Hela Åland vinner på att vi har ett skattesystem som är anpassat till det åländska samhället.
Hur kommenterar du summan sju miljoner?
– Man kan inte alltid fokusera på vad kostnaderna blir. Man koncentrerar sig på det negativa istället för möjligheterna.
– Det viktiga är inte vad skattesystemet kostar utan vad man gör med det.
Liberalerna och socialdemokraterna vill att frågan ska utredas klart innan de tar ställning.
