Partierna diskuterade diskriminering
Alla som flyttar till Åland ska få lära sig svenska, gärna i samband med arbete. Och arbetskraft behövs, så inflyttare är välkomna.
Det var alla politiska partier mer eller mindre eniga om då Ålands mångkulturella förening ordnade integrationsdebatt.
Om hemspråksundervisning gick åsikterna desto mer i sär.
Alla de politiska partierna var representerade i panelen då det hölls diskussion kring teman som integration, diskriminering och språkundervisning i Stadsbiblioteket i tisdags kväll.
Publiken bestod till allra största del av kommunal- och lagtingskandidater och därtill en handfull övriga intresserade, bland annat från arrangörerna Ålands mångkulturella förening.
Fyra frågor
Evenemanget är uppbyggt kring fyra frågor, som varje parti sedan får två minuter på sig att besvara.
Är språkundervisningen i svenska tillräcklig för de inflyttade? Det är första frågan som partirepresentanterna skulle ta ställning till. Alla representanter är eniga om att det är viktigt för inflyttade att få lära sig svenska. Språket ses som en grund till en gemensam kultur och är en förutsättning för att man ska känna sig som en del av det åländska samhället.
– Men undervisningen måste anpassas, vara olika för olika människor, säger centerns Camilla Andersson, som är först ut i panelen.
Hon får medhåll av liberalernas Benn Haidari, som tycker att undervisningen inte fungerar tillräckligt bra i dag.
– Man kan inte sätta en 45-åring i skolbänken fem dagar i veckan, vecka efter vecka, det blir för mycket, säger han, och hänvisar till ett tidigare förslag från honom som går ut på tre dagar teori kombinerat med två dagar ute i det praktiska arbetslivet.
Språka på jobbet
Medis språkundervisning i svenska berömdes av flera. Och en grupp från kursen Svenska 1 från Medis besökte också debatten en kort stund.
Fokus i diskussionen låg dock på att kombinera språkutbildningen med arbetslivet.
– Det behöver inte vara självklart att undervisningen i fortsättningen ska ske i Medis regi. Det som glöms bort i debatten är att invandrare ej kan buntas ihop till en grupp utan har väldigt olika behov och förutsättningar, säger Lasse Karlsson från Ålands framtid.
– På min arbetsplats, Tvättcentralen, finns 15 olika språk. På en sådan arbetsplats kunde man tänka sig besök av en ambulerande lärare. Det borde finnas privatlärare som åkte runt i kommunerna och hjälpte till, det behöver inte bli så dyrt, kommunerna kan samarbeta, säger Mats Granesäter från socialdemokraterna.
Socialdemokraterna representerades även av Andrew Hagmark-Cooper och Siv Hallbäck.
Förening hålla språkbad
Nästa fråga som ställdes av moderator Justina Donielaite, som själv är inflyttad från Litauen, handlade om hemspråksundervisning, om sådan ska bekostas med skattemedel eller inte. Här sade alla kandidater nej, utom socialdemokraterna som hänvisade till sitt valprogram som föreslår att det ska testas i Mariehamn för de språk där det finns elevunderlag.
– Vi är inte direkt emot hemspråksundervisning, men det får inte ta resurser från den ordinarie undervisningen. Om någonstans så är det är på att lära ut svenska som resurserna ska sättas. Så både på grund av pratiska skäl och andra skäl är hemspråksundervisningen en sak för hemmet, säger Lennart Isaksson från frisinnad samverkan.
– Ingen är beredd att betala mer skatt för att min dotter ska lära sig swahili, utbrister Benn Haidari, som i stället lägger fram förslaget att Ålands mångkulturella förening skulle ordna någon slags språkbadsträffar i kk-huset på helgerna istället.
Språk parallellt
Cita Nylund från obunden samling berättar att partiet är emot hemspråksundervisning, men att hon personligen kunde tänka sig en övergångsperiod med undervisning på ”barnet eget” språk.
– Att man skulle kunna läsa parallellt på båda språk, tills man kan följa med i den vanliga skolundervisningen, säger hon, och passar på att dela med sig av ett citat.
– Skratta aldrig åt någon som bryter på ett annat språk, för det betyder bara att den kan ett språk mer än dig.
Öppenhet gäller
Med anledning av diskrimineringsombudsmannens nya rapport, som visar att var tredje ålänning känner sig diskriminerad, var diskriminering av invandrare nästa punkt på agendan.
Här var partierna mer eller mindre överens om att information i båda riktningar var nyckel till framgång. Och att öppenhet för nya kulturer behövs, även att ålänningarna själva är öppna för nya intryck och låter inflyttade bli en integrerad del av samhället.
– IFK Mariehamn är ju ett mycket bra exempel. Alla inflyttade där ses som en naturlig del av laget och är helt accepterade av publiken, säger Siv Hallbäck.
Efterlyste strategi
I sista frågan skulle kandidaterna ta ställning till om en integrationslag behövs på Åland. Kandidaterna verkar inte på det klara med vad en sådan lag i så fall skulle innehålla. Det är bara socialdemokraterna som tycker att lagstiftning är det som krävs, men alla kandidater var överens om att en skriftlig strategi skulle behövas.
Idéer fanns även om ett speciellt inflyttningskontor eller medborgarkontor, där inflyttade enkelt skulle hitta information och komma i kontakt med relevanta myndigheter.
