DELA

Omstritt register ska skydda fornlämningar

Nyregistreringen av fornlämningarna på Åland är inte klar, men det finns ett register som innehåller i stort sett samma uppgifter som det nya registret ska innehålla.
Registret innehåller uppgifter om placering för att skydda fornlämningarna påpekar överantikvarie Marita Karlsson.
Åländska fornlämningar finns redan registrerade även om man nu diskuterar omregistreringen. I slutet av 1970-talet publicerades förteckningar över dem och efter det har endast ett fåtal fornlämningar tillkommit.
Det som var förteckning blev register i och med en lagändring. Men innehållet är detsamma. Den nyregistrering som nu pågår tillför egentligen inget nytt i registret berättar överantikvarie Marita Karlsson vid landskapets museibyrå.
– Man hör markägarna om de har något att tillägga eller om det förekommer felaktigheter.
Registret är alltså redan tillgängligt och nu strävar man också till att få ut registret på nätet.
– Ju mer kända fornlämningarna är desto med skyddade är de, säger Marita Karlsson.


Register över Prestgården
Nya Åland begär ut förteckningen, eller registret som det numera heter, över en by på Åland. Det blir Jomala Prestgården by. Där finns sju registrerade fornlämningar.
Informationen om dem nämner inte vems mark fornlämningen står på utan endast kartkorrdinaterna finns med. Men datainspektionen har slagit fast att koordinater som bestämmer var en fornlämning finns kan indirekt hänföras till en fysisk person.


Vill ha nya uppgifter
Juristen Marcus Måtar, som företräder markägare i Saltvik Långbergsöda i frågan om registrering av fornlämningar, bad om att få se på de uppgifter som ska finnas med i det nya registret. Och fick nej till svar eftersom ärendet är under beredning.
– Jag erbjöds de uppgifter som finns från 1978-79.
Måtar och hans klienter vill ha de uppgifter som används utgående från det brev som skickades ut till markägare redan 2008 för att se vilka uppgifter som kommer med i det nya registret. De har ingen förståelse för att det kan dröja flera år att gå igenom uppgifterna och få dem registrerade. Måtar har fått se vissa uppgifter genom sina klienter, men vill ha hela Långbergsöda bys uppgifter.
Det man bekymrar sig över är om det finns personuppgifter i det kommande registret. Markägarens namn har ju landskapsregeringen tillgång till eftersom man skickat breven till rätt adressat. Och om adressen finns hos landskapsregeringen i samband med ett register är det en offentlig handling.
Läs mer i papperstidningen!

Nina Smeds