Ökad öppenhet vid rättegångar
Efter den 1 oktober är det lättare för allmänheten – och journalisterna – att få information vid rättegångar.
Samtidigt ökar arbetsbördan för domstolarna som nu måste motivera sina beslut mera uttömmande än hittills.
Det har inte varit mycket tal om den förnyade offentlighetslagen vid rättegångar hittills, och ändå har den redan trätt i kraft. Domstolarna – också de åländska – måste alltså följa den från och med i måndags.
Syftet med nya lagen är att öka öppenheten och offentligheten vid rättegångar, förbättra genomskinligheten i rättsskipningen och öka flexibiliteten till exempel vid rättegångar som hålls bakom stängda dörrar. Ett annat uttalat mål är att förbättra massmediernas möjligheter att jobba.
Måste fundera
I praktiken betyder det här att domstolarna noggrannare än hittills måste fundera på vad som är offentligt och vad som är hemligt i en rättegång.
Avsikten är att hela rättegången inte längre ska hållas bakom stängda dörrar, utan domstolen ska ta ställning till om det till exempel enbart är ett läkarintyg eller någon annan handling som ska vara hemlig medan resten är öppet. Alla ställningstaganden om hemligstämpling och stängda dörrar måste motiveras.
Å andra sidan förlängs tiden för hur länge en handling eller annat rättegångsmaterial kan hållas hemligt. Enligt den gamla lagen är tiden max 40 år efter att domen avkunnats, i den nya är tiden minst 25 år och mest 60-80 år. Dessutom kan tiden förlängas med ytterligare 60 år om domstolen finner det motiverat.
Skriftlig redogörelse
En annan förändring är att det numera är obligatoriskt för en domstol att ge en offentlig redogörelse – huvuddragen av ärendet och hur domstolen motiverat sitt avgörande – också när rättegången hållits bakom stängda dörrar, om ärendet är samhälleligt betydelsefull eller har väckt stort allmänt intresse.
Det är en fråga för domstolen att bedöma, och på Åland kanske saker lättare väcker ett stort allmänintresse än på större orter. Också ett mål som innehåller känsliga uppgifter om en persons privatliv ska resultera i en offentlig redogörelse, men då avslöjas inte målsägandens identitet.
När det gäller sådana här mål ska domstolen i mån av möjlighet se till att en part får domen innan allmänheten får tillgång till den.
Sänds i tv?
En fråga som åtminstone inte hittills varit aktuell på Åland, men nog på andra platser, är den om tv-rättegångar.
Nu är lagen preciserad så att domstolens ordförande kan ge tillstånd att fotografera och banda innan förhandlingen inleds och när domen avkunnas om upptagningen inte medför ”betydande olägenhet” gällande integritetsskyddet och det inte finns andra vägande skäl att vägra ge tillstånd.
Under övriga delar av rättegången är fotografering och bandning tillåten, med ordförandens tillstånd, om de som har del i rättegången ger sitt samtycke.
