Ökad kunskap om våld mot kvinnor
Operation Kvinnofrid och den förändrade samhällssynen på våldet mot kvinnorna i nära relationer har förändrat också polisens sätt att förhålla sig till problemet.
– Kunskapen har ökat väldigt mycket, säger kommissarie Olof Lindqvist.
Det som förr kallades lägenhetsbråk – också när en kvinna misshandlades av sin man, sambo eller pojkvän – har i dag fått en helt annan roll i samhällsdiskussionen. I dag talar man om våld i nära relationer, kvinnornas upplevelser tas på allvar och verktygen blir allt fler för att samhället ska kunna leva upp till målet att skydda kvinnor och i förlängningen också barn.
– I samma takt som kunskapen om våldet i nära relationer har vuxit har toleransen mot våldet minskat i samhället.
Enligt forskarna har våldet inte ökat, säger Olof Lindqvist, men det verkar heller inte ha minskat.
– De som brukar våld gör det våldsammare än tidigare.
I dag får de kvinnor som gör polisanmälan efter att ha blivit utsatta för våld ett bra bemötande överlag, vågar han lova.
För lindriga straff
När polisutredningen är gjord, åtal väckt och rättegång har hållits är det dags att utdöma straff. Olof Lindqvists personliga åsikt är att straffen som döms ut för våldsbrott är rätt så lindriga jämfört med straffen för till exempel ekonomiska brott.
– Rättspraxis i Finland är sådan. Proportionerna är inte de rätta anser jag. Det mänskliga lidandet när någon våldför sig på en annan, fysisk eller psykisk misshandel och våldtäkt, ger ganska lindriga straff trots den smärta och otrygghetskänsla som brottet för med sig. Jag har en känsla av att man ser annorlunda på straffmätningen i Sverige när det handlar om våldsbrott.
Det märkliga är, säger han, att våld mot barn ofta ger lägre straff i Finland än våld mot vuxna.
– Det borde ju vara betydligt strängare straff om brottet begås mot ett försvarslöst barn som står i beroendeställning till den vuxna och som har rätt att få känna trygghet.
Läs mer i papperstidningen.
