Oetiska exempel från verkliga livet
Deltagarna vid det åländska journalistfackets vårmöte var på hugget med att ställa pressetiska frågor till Rino Rotevatn, ordförande i det svenska journalistförbundets etiska råd, genom att ge konkreta exempel från den åländska verkligheten.
Här kommer frågorna och svaren.
1. Är det okej att Åland24 ofta avslutar nyhetsnotiser med orden ”läs mera i Nya Åland i morgon”?
– Nej. Avsändaren blir otydlig – man vet inte vem som står bakom nyheterna. Ändra det till ”Här följer nyheterna från/i samarbete med Nya Åland” så är det okej.
2. Är det okej att tidningens Ålands nyhetschef samtidigt är styrelseordförande i IFK Mariehamn med alla de ekonomiska och personella bindningar detta innebär?
– Jag tycker inte det. Allt handlar om hur det uppfattas.
3. Är det okej att ha en annons med snarlik bild på en bil av samma märke på samma uppslag som tidningens utifrån köpta bilsidor?
– Tveksamt. Också här blir det oklart vem som är avsändaren och läsarna kan uppfatta hela uppslaget som en annons.
4. Är det okej att flera av tidningen Ålands journalister, bland dem nyhetschefen, skriver reklamtexter i Viking Lines kundtidning Scandinavian World?
– Nej. Genom det är journalisterna diskvalificerade att bevaka det här området. Om jag var chef skulle jag förbjuda dem att skriva om företaget. Det är oerhört viktigt att hålla isär rollerna och jag är övertygad om att det är skadar trovärdigheten att inte göra det. Man kanske inte ser skadan direkt, men den finns där.
5. Är det okej att Nya Ålands loppisreporter samtidigt har ett loppisföretag på nätet med samma namn som i tidningen?
– Nej. Här finns det ett integritetsproblem.
6. Är det okej att journalisterna skriver texter på ett visst tema, till exempel i en bilaga?
– Ja, förutsatt att redaktionerna/journalisterna bestämmer innehållet och inte styrs av någon annan.
7. Är det okej att journalister går in gratis med presskortet på olika tillställningar även om de inte jobbar?
– Nej. Som journalist ska du inte ha någon gräddfil, vi ska inte ha något som inte andra människor får. Använd aldrig din ställning som journalist för att få privata förmåner. Presskortet är en yrkeslegitimation som innebär att du som medlem har skrivit under yrkesreglerna.
Läs mer i papperstidningen!
