DELA

Ny lag säkrar hembygdsrätten för åländska studerande

Studerande utanför Åland kan få behålla sin hembygdsrätt i maximalt tio år. Och det ska bli lättare att se motiven till besluten om hembygdsrätt.
Landskapsregeringen har klubbat igenom sitt förslag till ny hembygdsrättslag och minister Wille Valve (M) firade med sin företrädare Gun-Mari Lindholm(M) med en cigarr på lagtingstaket.
Efter en lång process är nu förslaget till ny reviderad hembygdsrättslagstiftning i hamn. I går klubbade landskapsregeringen sitt lagförslag.
Extra lagberedare Anna Ritamäki-Sjöstrand berättar att det handlar om två lagar, en landskapslag om åländsk hembygdsrätt som föreslås ersätta den nuvarande lagen med samma namn, och en landskapslag om hembygdsrättsförfaranden. Praxis för hur man beviljat och gett avslag för hembygdsrätt har lagfästs.
– Det är mer detaljerat än tidigare. Praxis för beviljandet har varit klart för dem som jobbar med det, men nu kan även andra se i lagen hur förfarandet går till, säger Ritamäki-Sjöstrand.
Det handlar heller inte om att göra det lättare eller svårare att få hembygdsrätt.
– Det finns ingen vilja att luckra upp kriterierna och det är inte tillåtet att göra kraven strängare.


I korthet
I korthet innebär förslaget följande:
– Studerande som skriver sig utanför Åland räknas inte som stadigvarande utflyttade så länge de får åländskt studiestöd, utan femårsnedräkningen för hembygdsrätten börjar först efter att studierna avslutats eller pågått fem år. Den sammanlagda tiden kan bli maximalt tio år.
– Studerande som inte lyfter åländskt studiestöd, är i läroavtalsutbildning eller finansierar studierna på annat sätt, mister inte heller sin hembygdsrätt så länge de studerar. De måste aktivt begära att studietiden inte räknas in.
– Alla som riskerar att mista hembygdsrätten får ett brev hem senast sex månader före utgångsdatumet. Då har man möjlighet att rätta felaktiga uppgifter om det behövs.
– Alla som ansöker om hembygdsrätt ser tydligt i lagen vilka kriterier och förfaranden som gäller.
– För förvaltningen blir det enklare att se kriterierna bakom beviljande eller avslag. Det finns inte så stor tolkningsmöjlighet som tidigare.
Läs mer i papperstidningen!

Nina Smeds