Nu ska marthorna ta plats
Som ung kvinna kanske det inte alltid känns självklart att våga ta plats i politiken. Det vill Frida Pihlajaniemi, organisationsplanerare på Finlands svenska Marthaförbund och Charlotta Solax, projektkoordinator på Ålands marthadistrikt, ändra på.
– En martha har balans i sin vardag och vågar ta plats i samhällsdebatten, säger Frida Pihlajaniemi.
Hon och Charlotta Solax vill krossa de fördomar som förekommer när man pratar om marthor.
– Vi vill komma bort från det här att marthorna skulle vara gamla skvallertanter som stickar och ställer upp på allt, säger Frida.
– Det kan vara ett tjejgäng som träffas och gör något som alla är intresserade av, fyller Charlotta i.
Behövs nya kretsar
På Åland är medelåldern i marthakretsarna över 60 år, så nu ska marthorna börja synas för att fånga upp nya medlemmar i olika åldersgrupper.
– Vem som helst kan vara en martha. Det handlar om att våga ta plats, må bra och utvecklas som person, säger Charlotta.
– Det viktiga är att man kan känna att man är delaktig i ett nätverk. Ibland kanske man bara vill träffas och prata och andra gånger kan man ha chokladprovning, säger Frida.
Enligt Frida och Charlotta ska marthamöten vara en andningspaus i vardagen där man kan träffas och göra roliga saker, samtidigt som man lär sig något.
– Vi vill att människor ska ha en hållbar livsstil, men det är främst kvinnan vi jobbar för. Det kan vara svårt att kombinera barn, partner, lunchlådor och karriär och därför ska ett marthamöte vara en guldkant i vardagen där man får vara egoistisk och satsa på sig själv, tycker Frida.
Martha-mormor
Det finns många olika inriktningar på marthaföreningarna, till exempel karriärmarthor och friluftsmarthor.
– Det finns ju kaffedrickande tanter också, men vad är det för fel på det? frågar sig Charlotta och tror att alla människor egentligen gillar att fika. Hon menar att det behövs fler kretsar på Åland där kvinnor kan söka stöd hos varandra.
– Om man inte har någon farmor eller mormor kanske en martha-mormor kan hoppa in istället. Eller också kan man ha en äldre kvinna som mentor om man vill ha stöd i karriärlivet, säger hon.
Charlotta har även en vision om att det ska finnas en tjänst på marthadistriktets hemsida där man kan få ge marthor stickuppdrag.
– Då ska man bara kunna skriva in vilka mått man vill ha på till exempel raggsockor eller halsdukar och ange vilka färger man vill ha.
Både Frida och Charlotta tycker att det finns en stor kunskap hos både äldre och yngre som bör tas tillvara.
– Unga kvinnor kanske vill lära sig sticka och äldre kvinnor kanske vill lära sig använda en mobiltelefon, och då kan man ju lära varandra, säger Frida.
Ska inspirera
Frida ska hjälpa föreningarna genom att inspirera till samhällspåverkan och lyfta fram det som marthorna gör.
– Martharörelsen är dålig på att ta åt sig äran för saker som man faktiskt gör. Till exempel är Marthaförbundet med och bestämmer vad som ska få kallas rättvis handel, berättar Frida.
Hon tycker också att martharörelsen kan vara en bra start om man vill engagera sig i politiken.
– Det kan vara svårt som ung kvinna att ta plats bland gamla 60-åriga gubbar. Vi har väldigt starka kvinnopolitiska namn på kommunal- och riksnivå, och det är viktigt eftersom det hela tiden fattas beslut som berör kvinnors vardag, säger hon och tycker att det är skönt att det finns marthavärderingar bland de beslutsfattande.
– Martha har hjälpt till så att kvinnor vågar ta steget. Om man får öva sig i att våga ta plats så vågar man till slut, säger Frida.
Den 27 oktober hade Ålands marthadistrikt ett möte för marthorna på Åland, där Frida bland annat föreläste om föreningsbyråkrati. Träffen resulterade i två kretsar och en M-klubb, som är en verksamhet för barn och ungdomar under Marthaförbundet. Kretsarna är en friare form av förening där man till exempel inte behöver föra protokoll.
– De ska vara ett komplement till föreningens vanliga möten där man kan diskutera och prova på olika aktiviteter. Nu är vi på gång! säger Charlotta Solax.
