Nu kom resurs- och behovsplanen
Färre landskapsanställda, ett utgiftstak för konsumtionen – och möjligen en mindre del av budgetkakan till ÅHS.
Det är några av punkterna i den långsiktiga resurs- och behovsplan som regeringen presenterade på måndagen.
Det är den här planen som oppositionen efterlyst i en gemensam finansmotion.
– Det tog längre tid än vad vi hade räknat med, säger lantrådet Viveka Eriksson (lib).
Planen tog form parallellt med budgeten, och precis som med budgeten så gjorde den vikande konjunkturen det svårt att föutse utvecklingen de närmaste åren.
Färre tjänstemän
Fram till år 2020 skall antalet landskapsanställda minskas från 1880 till 1750.
– Vi har ett gyllene läge att klara av det, säger finansminister Mats Perämaa (lib).
Ett delmål är att antalet anställda skall minska varje mandatperiod.
Cirka 750 anställda beräknas gå i pension fram till 2020. När en tjänsteman går i pension, eller slutar av andra orsaker, skall tjänsten granskas innan man fattar beslut om en nyanställning är nödvändig.
En omfördelning mellan den offentliga och privata sektorn, till exempel genom att en större del av hälsovården sköts av den privata sektorn, ingår också i ekvationen. En personalförsörjningsplan kommer nästa år. I den skall regeringen redogöra för vilka verksamheter som den offentliga sektorn bör sköta i framtiden.
Till kärnverksamheterna räknas utbildning och hälso- och sjukvård. Men hur mycket får vården kosta när ÅHS sväljer en allt större del av landskapets budgetmedel? Den diskussionen kan politikerna tvingas till snart, tror vice lantrådet Britt Lundberg (c). Prognosen är att nettokostnaderna för ÅHS om ett par år kan motsvara 35 procent av överföringarna från staten.
Natur och miljö
Vad naturen är värd är svårt att bedöma. Men regeringen understryker att det handlar om både primärnäringar, turism och lokalbefolkningens rekreation, som har ett värde i sig. Klimatförändringar berörs men det är svårt att analysera konsekvenserna. Men medeltemperaturen på Åland har stigit 1,5 grader på 30 år och Slemmerns islossning sker i snitt två veckor tidigare än för 100 år sedan.
Det övergripande målet är att göra landskapet så fritt som möjligt från användningen av fossila bränslen, och så självförsörjande med förnyelsebar energi som möjligt.
Befolkningen
Befolkningen beräknas öka med tio procent fram till år 2020. Men andelen äldre som behöver vård ökar samtidigt kraftigt, vilket sätter press på vården.
Regeringen lyfter fram möjligheterna med att äldre kan bli kvar i yrkeslivet i stället för att gå i pension när arbetskraften blir en bristvara.
Utbildning
Sjöfarts- och IT-utbildningarna på Åland kan göras mera internationella och attraktiva med undervisning på engelska. Regeringen vill stärka samarbetet mellan högskola och näringsliv.
Inom näringslivet vill man prioritera innovationer, hållbar utveckling och utbildning. De företag som redan finns skall stärkas och nya skall uppmuntras.
Den viktigaste tillgången för kultur-Åland är kunskapen och talangerna hos de skapande konstnärerna och föreningarna. Men Paf-bidragen är fortsatt viktiga och bidrag skall fördelas med ett jämställdhetsperspektiv.
Trafik
Flygtrafiken österut förväntas fortsätta som i dag, möjligen med utökade turer och nya linjer. Trafiken till Sverige skall kunna stå på egna ben inom tre till fem år. Tills dess behövs fortsatt stöd.
Investeringar i skärgårdstrafiken syftar mot kortare och färre färjrutter med lägre driftskostnader
Budgetarbete i god tid
Arbetet med 2010 års landskapsbudget inleds redan efter nästa årsskifte, och då med ett utgiftstak (något som oppositionen efterlyst i en gemensam budgetmotion). De ramar man har att rätta sig efter i nästa budgetarbete blir totala utgifter på drygt 324 miljoner varav konsumtionsutgifterna är 185 miljoner.
Om inkomsterna blir lägre än beräknat skall regeringen kunna dra åt svångremmen.
Till exempel kan en proposition om ny tonnageskatt i Finland får stora effekter för Åland. Om den godkänns leder det förhoppningsvis till att utflaggningen minskar, men samtidigt kan landskapets och kommunernas skatteinkomster minska med cirka åtta miljoner euro per år.
Överlag är planen ett levande dokument som säkert kommer att revideras under arbetes gång, säger Viveka Eriksson.
