Mindre byråkrati för små livsmedelsproducenter
LAGTINGET. Landskapsregeringen borde utreda hur man, via lagstiftning, kan förenkla för småskaliga livsmedelsproducenter på Åland. Det tycker näringsutskottet.
Bakom förslaget står Fredrik Karlström (Ob).
EU-medlemskapet och den friare handeln gör att livsmedelsindustrin blir allt mer global, säger Karlström. Med det följer att transporterna blir längre vilket får konsekvenser för miljön.
– En motreaktion är att satsa på närproducerad mat av hög kvalitet, vilket främjar den lokala industrin och sysselsättningen.
Blankettlag
Problemet, enligt Fredrik Karlström, är att det inte finns så mycket lokalproducerade varor som det kunde – och borde – finnas på Åland.
– Vi följer, trots egen behörighet, den finländska livsmedelslagstiftningen som förmodligen är en av världens strängaste. Den ger inte mycket manöverutrymme för den enskilda lilla producenten utan allt ska ske på samma vilkor oberoende av verksamhetens storlek.
Ska man exportera utrikes är det EU:s lagstiftning som gäller, ska man däremot sälja närproducerade varor lokalt borde en annan lagstiftning finnas, anser Fredrik Karlström.
Som exempel tar han upp en åländsk gård med några får, några grönsaksland och som fiskar på sidan om.
– Med dagens lagstiftning måste gården ha tre olika kylrum, tre förpackningsrum, två slakterier samt dubbla egenkontrollprogram för att sälja sina produkter på torget eller till en skola. Det borde inte vara så här komplicerat.
Läs mer i papperstidningen!
