Matstrid på dagis
Carola Björkqvist, som jobbat 26 år inom barnomsorgen i Mariehamn, får från och med i höst inte äta sin egen medhavda mat tillsammans med barnen på daghemmet där hon jobbar.
– Det sägs att jag ger fel signaler till barnen. Vilka de signalerna är vet jag inte.
Under de senaste åren har Carola Björkqvist tagit med sin egen mat hemifrån och ätit den på jobbet. Det ingår i dagisanställdas arbetsdag att äta tillsammans med barnen och samtidigt hålla uppsikt.
Att äta egen mat har, som hon upplever det, inte varit något problem förrän i våras. Då togs frågan upp på ett möte för daghemsföreståndarna i Mariehamn och där bestämdes att ingen i personalen får äta någon annan mat tillsammans med barnen än den som serveras på daghemmen. I annat fall måste den egna maten ätas skilt från barnen och på egen tid, något som är svårt i och med att personalens närvaro är nödvändig när barnen äter.
– Jag äter en enkel kost som består av kokta och råa grönsaker, potatis, linser, bönor och frukt. Jag äter surbröd, inte ljust bröd. Det är inget märkvärdigt. Jag mår bra av sådan här mat, men det gör jag inte när jag äter stekt mat, korv, fiskpinnar och annat som skiljer sig mycket från det jag har valt att äta, säger hon.
Kan inget göra
De läkare hon pratat med kan inte hjälpa. Hon är inte allergisk, hon har ingen sjukdom som hon kan hänvisa till i sitt val av mat – något läkarintyg går alltså inte att skriva.
– Jag mår inte bra av maten. Men det kan inte bevisas medicinskt.
Inte heller hennes fack Akava, varken här eller i Helsingfors, ser någon lösning.
– De förstår inte vad problemet är. De påpekar att barn accepterar olikheter bara man inte gör någon stor sak av det, och de tycker att jag ska sammankalla chefer och överordnade till ett möte.
Att barnen accepterar är också hennes egen erfarenhet. Visst frågar barnen, och visst vill de ibland smaka på hennes bär och frukter, men hon säger att hon inte har försökt påverka dem att på något sätt ta avstånd från dagismaten.
Kunnig kökspersonal
– Jag vet att kökspersonalen är välutbildad och väl insatt i näringslära och att de lagar bra mat för växande barn. Det jag inte förstår är hur min mat, som jag har valt att äta som vuxen person, kan ge fel signaler till barnen som det sägs. Vilka signaler är det? Varför får jag inte äta min mat som jag mår bra av, tillsammans med barnen? Jag tycker inte att jag har fått något tydligt svar på de frågorna.
Därför har hon valt att ta strid, men konflikten har tagit så hårt på henne att hon måste stanna hemma från jobbet några dagar. Hon funderade länge innan hon kontaktade tidningen, men nu ser hon det som ett sätt att nå ut till barnens föräldrar.
– Jag har svårt att tro att barnen har invändningar mot att jag äter min egen mat. Det handlar kanske snarare om någon form av prestige.
Hon menar också att fokus på maten, och framför allt på vad som betraktas som nyttig mat, är starkt i dag. Metoderna att äta sig till ett större välbefinnande är många, och allt fler får upp ögonen för matens betydelse för hälsan.
”Kränkande”
– Jag upplever det som kränkande och som ett personligt påhopp att jag inte får välja vad jag ska äta. Den här synen hör inte hemma i ett upplyst samhälle.
Carola Björkqvist påminner om det som står i stadens policy för barnomsorgen – att barnen ska uppmuntras och läras att acceptera människor från andra kulturer och människor med olika handikapp.
Redan i våras skrev hon till barnomsorgschef Bo Nygård. Något svar har hon ännu inte fått.
Också andra frågor uppstår som en följd av Carola Björkqvists upplevelse:
Hur går det om en muslim, som inte äter griskött, jobbar på dagis? Får hon/han avstå av trosskäl?
Får man välja annan mat av etiska skäl? Måste man äta produkter som inte är rättvisemärkta även om man man annars inte gör det?
Ger man fel signaler till barnen om man är vegetarian och inte äter kött?
Hur gör man på andra ställen?
Övervakningsplikt
– Den som av någon orsak vill äta egen mat har rätt att göra det, men då måste man göra det skilt från barnen på en minst 30 minuter lång lunchpaus på egen tid.
Så vill barnomsorgschef Bo Nygård lösa dilemmat.
I sin tolkning stöder han sig på daghemmets egen arbetsplan, på barnomsorgsstadgan, lagen och det kommunala arbetsavtalet. Där sägs att måltiden på dagis är en pedagogisk del av verksamheten och att de anställda ska vara goda förebilder för barnen under måltiderna. Dessutom ingår övervakningsplikten i måltiden.
– Vi har tyckt att man inte är en god förebild om man äter sin egen mat tillsammans med barnen. Det kan ju handla om någon som till exempel äter Nutrilett eller något annat bantningsmedel. Då ger det fel signaler till barnen.
Komma överens
Personalen måste alltså inte äta dagismat. Men hur går det med den pedagogiska delen och övervakningen om någon tar en halv timmes paus mitt i?
– Man måste komma överens om lämplig tid och plats för lunchen. Man kanske kan äta sin egen mat före eller efter barnens lunch och sitta med vid bordet när de äter, hjälpa dem att skala potatis och uppfylla den pedagogiska biten.
Han anser inte att det finns någon risk för fel signaler ifall en vuxen sitter med vid bordet utan att äta något alls. Inte heller har han invändningar mot att någon äter till exempel dietmat eller vegetarisk mat.
– Om man begär sådan mat och daghemmets kök lagar den så är det okej. Då går det lätt att förklara för barnen varför man äter annorlunda mat. Då behöver man inte äta skilt från barnen.
Också barnen?
Tror du att barnen bryr sig om ifall maten tagits med hemifrån eller om den lagats i dagisköket?
– Ja. Om maten har tagits med hemifrån signalerar man att det är något fel på dagismaten. Då uppstår frågan om barnen också ska kunna ta med mat hemifrån för att de inte gillar dagismaten.
I dag utgör dagispersonal som väljer att äta egen mat inget stort problem. Av cirka 200 anställda är det bara ett par som gör så.
– Men om fler väljer att äta egen mat så kan det bli svårare. Om det blir vanligare framöver så får vi lösa det då.
Att äta bantningsmedel tillsammans med barnen är ju en sak. Men kan det verkligen jämföras med att äta i huvudsak medhavda grönsaker om man av någon anledning vill undvika till exempel stekt mat?
– Det är en överenskommelse vi har. Jag har skrivit ett brev där jag reder ut den här frågan. Brevet ska diskuteras på föreståndarmötet på tisdag och efter det ska det distribueras till all barnomsorgspersonal.
