DELA

Lissabonfördraget väckte oro för demilitariseringen

LAGTINGET. Genom Lissabonfördraget kommer säkerhetspolitiken att bli föremål för samarbete inom EU.
Nu gäller det att uppmärksamma övriga medlemsländer på Ålands demilitariserade och neutraliserade status, konstaterar lagtinget.
Under måndagens debatt i lagtinget dryftade flera ledamöter en oro för hur Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning påverkas av Lissabonfördraget.
Genom Lissabonfördraget ges säkerhetspolitiken en tydligare och mer förankrad ställning i unionsarbetet, sade ordförande Olof Erland (Lib) när han presenterade lagutskottets betänkande. Det gemensamma försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet utökas. Bland annat blir medlemsstaterna skyldiga att med alla till buds stående medel bistå en annan medlemsstat som utsatts för väpnat angrepp.
Lagutskottet har tittat närmare på vilka förändringar i Ålands status som kan vara aktuella och begärt in sakutlåtanden.
– Vi har kommit fram till att Ålands status inte kommer att ändras men att det är viktigt att bevaka och säkerhetsställa positionen som demilitariserad och neutraliserad zon.

Viktigt följa upp
Roger Jansson (FS) är intresserad av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens konsekvenser. Vad händer till exempel om Finland deltar i en militär operation och det görs anspråk på att använda åländskt territorium ”i den kollektiva säkerhetens namn”?
Frågan är sammanflätad på fyra nivåer, säger Jansson: FN, EU, Nato och det Nordiska försvarssamarbetet. Enligt en rapport av Fredsinstitutet finns det en risk att hänvisningar till den kollektiva säkerheten kan användas för att ifrågasätta Ålands demilitariserade och neutraliserade status.
– Det här måste vi följa upp framöver. Vi måste se till att det internationella samfundet inser det här.
Ålands folkrättsliga ställning är i och för sig stark, menar Barbro Sundback (S).
– Men det handlar om att kunna informera nyckelpersoner som bör känna till det speciella området i Östersjön och Ålands roll i att skapa stabilitet i regionen.
En åländsk utrikesminister skulle politiskt kunna styra det arbetet, tycker Sundback.

Deklaration
När Lissabonfördraget träder i kraft kommer Finlands regering att deklarera att Ålands folkrättsliga status är fast förankrad, berättar Olof Erland. Deklarationen sker i samband med EU-ambassadörernas kommittémöte.
Roger Jansson frågade vilken juridisk betydelse och historisk beständighet en sådan deklaration har.
– Den har ingen större beständighet och juridisk styrka men det här är en strategi för att förstärka vår folkrättsliga ställning hela vägen, svarade Erland.
Han säger att det självklart är angeläget att medlemsländerna, till exempel i ministerrådet, själva deklarerar att Ålands status fortfarande ska gälla.
– Men det finns alltså starka signaler från regeringen som gör att vi kan förlita oss på att det finns möjligheter att bevara vår status.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax