DELA

Läkarbristen pressar ÅHS

Ortopedbristen blir en dyr historia för landskapet. En inhyrd specialist kostar nästan lika mycket per vecka som en ordinarie läkare kostar per månad. Och köerna bara ökar.
– Ur en kris föds även möjligheter och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas, säger chefsläkare Peter Rask
Det gångna året har kantats av problem inom ortopedin. Samtliga läkare har slutat av olika anledningar.
Ortopeden Johnny Nordman förklarade i en insändare i gårdagens tidning att han på grund av läkarbristen inom Ålands hälso- och sjukvård varit tvungen att göra tre mans jobb och att han därför valt att säga upp sig. Chefsläkare Peter Rask förstår inte Nordmans synpunkter.
– Jag har svårt att tro att han slutar enbart på grund av arbetsbördan då han även valt att ta privata uppdrag vid sidan om det ordinarie arbetet, säger Rask. Dessutom har han inte varit ensam utan vi har tagit in specialistvikarier från Uppsala och pensionerade läkaren Lennart Lönnqvist har hoppat in, säger Rask.
Han säger vidare att man gjort vad man kunnat för att gå Nordman till mötes, bland annat höjt hans lön, men att det sist och slutligen är upp till Nordman själv att påverka och hjälpa till att styra upp organisationen.
– Det är läkarna i verksamhet som vet bäst vad som behövs, säger Rask. Jag bad doktor Nordman för en månad sedan om hjälp att definiera vad han anser ortopedins uppdrag på Åland vara, så att vi tillsammans kan bygga verksamheten.
Nordman gick under förra året en sex månader lång specialistutbildning i Uppsala, bekostad till största delen av ÅHS. Rask menar att Nordman förvisso inte är livegen men kan tycka att hans handlande är märkligt.


Dyra stafettläkare
Nu får man tillfälligtvis hyra in stafettläkare, ta hjälp av läkare från Norrtälje sjukhus samt skicka bort patienter för operation som en tillfällig lösning. En ortoped ska alltid finnas tillgänglig för att ta hand om de akuta fallen, som till exempel benbrott.
Det blir dyrt för landskapet. En stafettläkare kostar per vecka vad en ordinarie läkare kostar i månaden. En operation som ÅHS låter utföra utanför Åland blir många tusen euro dyrare än om en ordinarie läkare gör den på Åland. Hur avdelningen ska hålla sig till budgeten är oklart.
– Det känns inte roligt att betala mer lön till inhyrd personal än till ordinarie, säger ordföranden i ÅHS styrelse Torbjörn Björkman.
Användningen av stafettläkare har dessutom på senare tid kritiserats i svensk media för att den innebär en bristande vårdkontinuitet och därmed en försämrad patientsäkerhet.
Det finns i dagsläget fyra läkare från Sverige som kan bli aktuella för de lediga tjänsterna.
– Vi kommer att se till att vi får en långsiktig lösning med tre ortopeder anställda av ÅHS så att en positiv utveckling kan starta inom ortopedin, säger Rask.
Problemet är att ÅHS inte har patientunderlag för någon jourtjänstgöring och i Sverige är många läkare vana att få in pengar på det sättet. I stället måste man erbjuda en mer attraktiv grundlön.
– Det är överlag svårt att rekrytera läkare till mindre orter, det ser likadant ut i Finland och Sverige, säger Rask.


Låga löner
Läkarlönerna på Åland är lägre än i kringliggande regioner och än så länge är det landskapsregeringen som beslutar om läkarnas löner. ÅHS styrelse bad redan för ett år sedan om verktyg att själva få fatta beslut vid löneförhandlingar och enligt finansminister Mats Perämaa ska ett sådant beslut troligen tas inom en snar framtid.
Perämaa konstaterar att läkarbristen är ett stort bekymmer och att ÅHS styrelse har en angenäm uppgift framför sig.
Att minska kötiden, som i dag är väldigt lång och inte krymper av den rådande situation, vore nödvändigt av flera anledningar.
– Det är tokigt för den som sitter hemma och väntar, dessutom kostar sjukskrivningar och mediciner samhällspengar, säger Gun-Mari Lindholm (Ob) som sitter i ÅHS styrelse.
Hon konstaterar även att en bra arbetsmoral är en förutsättning för att man ska göra ett bra jobb och att den rådande situationen säkert är stressande för sjuksköterskor och andra som är kvar på avdelningen.
– Det är de som får ta emot alla samtal från patienter som är irriterade, säger Lindholm.
Personer som inte orkar köa i flera månader eller år kan välja att operera sig privat. Något som ÅHS styrelseledamot Ulla-Britt Dahl nyligen valde att göra.
– Visst kan man se det som en klassfråga att personer med pengar kan operera sig snabbare, men å andra sidan minskar ju köerna till den offentliga vården när de går ur, säger Lindholm.

TANJA LÖNNQVIST

tanja.lonnqvist@nyan.ax