Kraftproducenter förbjuds i nätbolag
Både Fingrid och Kraftnät Åland måste ändra sin ägarstruktur. Kraftproducenter får inte längre vara delägare i stamnätsbolag eftersom de sitter på dubbla stolar.
Det här regleras i det så kallade tredje elmarknadsdirektivet, berättar Kraftnät Ålands vd Jan Kahlroth.
I dag ägs det finländska stamnätsbolaget Fingrid av staten (12 procent), Fortum (25 procent), Pohjolan voima (25 procent) och andra institutionaliserade placerare, exempelvis försäkringsbolag (38 procent). Fingrid har ett krav på 4 procents avkastning, alltså ett vinstkrav från ägarnas sida.
Kraftnät Åland ägs av landskapsregeringen (46,8 procent), Ålands elandelslag (28,1 procent), Mariehamns stad (18,7 procent), Ålands energi (6,2 procent). Andra kommuner och ÅPF äger tillsammans en procent. Kraftnät Åland är ett ickevinstdrivande företag.
Den svenska motsvarigheten Svenska kraftnät ägs till 100 procent av staten.
Staten tar över
Men nu är ändringar att vänta i ägarstrukturen i Fingrid och Kraftnät Åland. Finska staten håller på och tar över Fortums och Pohjolan voimas ägarandel. Kraftproducenter får inte längre vara delägare eftersom de kan utöva styrelseinflytande över kraftnätsbolaget.
– Samma blir det för Kraftnät Ålands del. Vi har påtalat det för landskapsregeringen, säger Jan Kahlroth.
Kraftnät Åland har diskuterat finansieringen av den nya Finlandskabeln med Fingrid, berättar han.
– Fingrid vill att kabeln byggs så att bolaget kan använda den. Vi får också komma in på Fingrids nät på finska sidan utan gränstariffer. Men kabeln byggs för vår reservkraft, och om vi hade gått på Fingrid-spåret så hade vi förlorat möjligehten att anhålla om pengar för satsningen från staten.
Enligt Kahlroth kan Fingrid inte tjäna pengar på Finlandskabeln.
