Kommunreform på lib-möte
Hur de åländska kommunerna ska organiseras i framtiden var ett stort diskussionsämne på Liberalernas vårmöte i fredags.
Att det måste till en förändring anses givet.
– Allt talar för en förändring. Hur utvecklingen skall ske och hur reformerna skall genomföras kräver både omfattande beredningsarbete och diskussioner. Det centrala är invånarnas rätt till service och likabehandling oberoende av boningsort, sade ordföranden Viveka Eriksson, enligt ett pressmeddelande.
– Processen kring kommunreformerna kommer att bli lång. Liberalerna kommer att se till att diskussionen förs vidare, fortsatte Eriksson.
Prognoserna några tiotal år framåt pekar på en kraftigt ökande försörjningsbörda för den arbetsföra befolkningen, arbetskraftsbrist, ökade lagstiftade krav på kommunernas service både vad gäller kvalitet, mängd och tillgänglighet, sägs i pressmeddelandet.
– Speciellt inom den sociala sektorn ställs stora krav på kommunerna och trots att kommunerna får nitton miljoner i landskapsandelar räcker pengarna inte till, och varje ny lagframställning väcker stora protester, sade social- och miljöminister Katrin Sjögren.
Gunnar Jansson sade att det i dag finns det 169 olika samarbetsstrukturer som styr det åländska samhället. Många delar av den kommunala förvaltningen kunde utvecklas genom en gemensam övergripande administration.
– Liberalerna understryker också att man skall ta skärgårdskommunernas och glesbygdens oro för att förändringar kan leda till orättvisor och försämringar på största allvar. Likvärdig service i alla regioner bör garanteras genom lagstiftning.
Rättssäkerhet
Liberalerna lägger stor vikt vid rättssäkerheten inom förvaltningen, sade partiordföranden.
– En finansförvaltningslag ligger snart på lagtingets bord. Arbetet med en lag om allmänna handlingars offentlighet är påbörjat. Liberalerna anser att rättschefen skall vara oberoende och att det är självklart att stöda rättschefen i hans tjänsteutövning, sägs i pressmeddelandet.
Miljöfrågor, som de högaktuella inmatningstarifferna för vindkraft, jordförvärvsfrågor och landskapets ekonomi var annat som togs upp.
– Det är politiskt tungt att sitta i regeringsansvar i dessa tider. Varje beslut som fattas innebär att invånare på sätt eller annat drabbas, sade Viveka Eriksson.
Hon såg dock signaler på en liten ljusning och att ekonomin småningom kommer att vända uppåt. (ms)
