DELA

”Klumpsumma och flitpeng gynnar Åland allt mera”

Åland får tillbaka betydligt mera av staten än vad landskapet betalar. Nästa år uppgår skillnaden till cirka 80 miljoner euro till Ålands fördel.
Den siffran har landshövding Peter Lindbäck tagit fram inför det besök som Juhani Turunen från finansministeriet gjorde på Åland i går.
I går på eftermiddagen träffade understatssekreterare Juhani Turunen Lasse Wiklöf (s), finansansvarig i landskapsregeringen. med anledning av den parlamentariska kommitténs rapport om övertagande av den åländska skattebehörigheten som presenterades i gårdagens tidning.
Alla åländska partier är överens om att det skulle gynna näringslivet ifall landskapet självt fick bestämma mera om hur skattepengar ska betalas och användas, men flera partier – främst liberaler och socialdemokrater – vill ha mera fakta på bordet innan man fattar några beslut.
Därför ska Åsub, Ålands statistik- och utredningsbyrå, snabbt göra en ny, stor undersökning där olika scenarier exemplifieras.
Samme Juhani Turunen satt för några år med i en gemensam utredningsgrupp som skulle bena ut hur penningströmmarna går mellan Åland och riket. Vem är närande och vem är tärande?

”Åland gynnas”
Utredningen kom fram till att Åland är den part som gynnas av dagens system med klumpsumma och flitpeng. Ju bättre det går i riket, desto mera pengar kommer tillbaka till Åland.
– Det har gått bra för riket allt sedan mitten av 1990-talet, konstaterar Juhani Turunen.
Han betonar att hans besök har varit inplanerat länge och inte har kommit till som en följd av att den åländska kommittérapporten nu är klar. Peter Lindbäck understryker i sin tur att det sifferunderlag han tagit fram inte ska ses som ett inslag i valdebatten, utan just som ett underlag för Juhani Turunens diskussion med Lasse Wiklöf.
Vad har då landshövdingen kommit fram till? Jo, att Åland nu betalar cirka 215 miljoner euro till staten per år och får tillbaka cirka 295 miljoner euro – en skillnad på 80 miljoner euro som tillfaller Åland. Återbäringen har vuxit år från år.
– Förklaringen är att skattekraften i riket har vuxit mycket mer än på Åland. Och det är ju de statliga inkomsterna som ligger till grund för klumpsumma och flitpeng, förtydligar han.

Tabellen visar
I landshövdingens uträkning av inkomsterna och utgifterna för staten respektive Åland preliminärt för 2008 räknas med att nästa års landskapsbudget bör ligga kring 320 miljoner euro. Budgetförslaget presenteras först om en vecka.
Rätt så säkert är det att klumpsumma, flitpeng och återförda lotteriskatter med mera inbringar 240 miljoner euro för Åland. Den här potten växer med cirka 10 miljoner euro jämfört med i år.
De skatter och avgifter som ålänningar och åländska bolag betalar till staten uppgår till cirka 295 miljoner euro. Av det betalas 215 miljoner till staten och 80 miljoner till landskapets budget.
Åland betalar alltså cirka 215 miljoner euro och får tillbaka cirka 240 miljoner euro nästa år.
Därtill har staten utgifter på grund av Åland, cirka 55 miljoner euro. Här ingår driftsutgifter för statens verksamhet i landskapet (12-15 miljoner euro), en schablonmässig åländsk kostnadsandel för statsförvaltningen i riket (8-10 miljoner euro), överföringar till de åländska primärnäringarna och sjöfarten (cirka 40 miljoner euro) och avgifter till EU (cirka 2 miljoner euro). Ålands överskott till socialfondssystemet dras bort (cirka 7 miljoner euro).

”Politisk fråga”
Juhani Turunen konstaterar att det här är en politisk fråga där han inte har någon åsikt.
– Om landskapsregeringen och regeringen i Helsingfors vill fortsätta diskutera en överföring av skattebehörighet till Åland så är det på deras initiativ.
Han kommer ihåg utredningen där han medverkade som svår.
– Bassiffrorna gick lätt att få fram. Problemet var vad vi skulle inkludera i siffrorna. Men finanschef Dan E Eriksson och jag var överens om att utredningens resultat motsvarade vår bild. Vi hittade inte på några siffror, säger han i dag.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax