DELA

Hur ska partierna utse ministrar efter valet?

Kan vem som helst rekryteras till landskapsregeringen? Ja, i teorin.
Flera partier kan tänka sig att plocka in ministrar som inte kommit in i lagtinget, men de obundna är mycket noga med att de som fått flest röster också blir tillfrågade först.
Hur tänker partierna när och om det blir dags att utse ledamöter i landskapsregeringen? Har kandidaterna med störst väljarstöd förtur eller prioriteras sakkunniga?
Centerns ordförande Roger Nordlund säger att man i första hand hämtar ministrarna bland dem som kommit in i lagtinget eller kandiderat i lagtingsvalet.
Så det kan bli aktuellt att plocka in någon som inte ens kandiderat?
– I teorin ja. Men i praktiken så tror jag att det blir de som valts in i lagtinget.


Kandiderade inte
Roger Nordlund är själv ett exempel på när centern plockat in folk utifrån. Efter valet 1991 tog han plats i landskapsstyrelsen utan att ha kandiderat i valet.
Efter valet 2003 tog satta liberalerna två ledamöter i landskapsregeringen som inte hade valts in i lagtinget, Tuula Matsson och Lars Selander. Efter ett drygt år upplöstes regeringen och liberalerna lämnades utanför. Någon förändring av principerna har inte skett sedan dess.
– Vi har inte svart på vitt hur vi ska gå till väga när vi utser ledamöterna. Det är en fråga för centralstyrelsen, säger ordföranden Viveka Eriksson.
Vilka som utses beror, enligt henne, på vilka poster som är aktuella. De som tar plats i landskapsregeringen bör dock har ett förflutet i partiet.
Bör de ha kandiderat i valet?
– Inget är 100-procentigt. Det viktigaste är att man sätter starka krafter i regeringen.


Kräver självinsikt
Obunden samling har däremot en tydlig princip.
– Den som har fått flest röster väljer först, eftersom den har störst förtroende bland väljarna. Sedan är det upp till den personen att ta ställning till om den vill eller inte, säger lagtingsledamoten Danne Sundman.
Det ställer höga krav på självinsikt.
– Jo, men man måste tro att alla klarar det. Vi litar på de enskilda kandidaterna. För oss är det också noga att det är lagtingsgruppen, inte partistyrelsen, som avgör vem som ska sitta i landskapsregeringen om någon tillfrågad säger nej och föreslår någon annan.
Socialdemokraterna är också måna om att de som har fått flest röster också ska få de högsta posterna.
– Det är alltid en fördel om man har folkets stöd. Vår grundprincip är att väljarnas vilja ska slå igenom, säger kulturministern Camilla Gunell.
I förra valet fick Barbro Sundback överlägset flest röster av socialdemokraterna.
– Hon valde talmansposten. Lasse Wiklöf och jag, som tog plats i landskapsregeringen, var nummer två och tre.


Profilen avgörande
För Ålands framtid är huvudprincipen att de som kandiderar har förtur till ministerposterna.
– Principen är att landskapsregeringen ska avspegla folkviljan och därför ska de som lyckats bra tillfrågas först, säger ordföranden Anders Eriksson.
Frisinnad samverkans ordförande Johan Ehn säger att de som ställde upp i lagtingsvalet har första tjing när posterna ska fördelas. Men mycket hänger också på vilken profil man har som politiker.
Så ni prioriterar inte nödvändigtvis dem som fått flest röster?
– Så har vi inte gjort hittills och jag tror inte att vi kommer att göra det nu heller.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.ax