DELA

Höga förväntningar när guldkornen skördas

Ålänningar har inte kunnat skåda en majsskörd sedan enstaka försök på 70- och 90-talet. Då var de experimentsfulla och olönsamma.
Nu var det dags igen, men denna gång gnager inte oron över en dålig skörd och ekonomiska förluster lika hårt.
En viss ovisshet men optimism pyr i luften kring de bönder som samlats vid Bernt Ericksons (bilden) majsodling i Överby i Jomala. Det är kylig middagstid men trots att de flesta endast byter vikt från den ena foten till den andra ser de inte ut att frysa något särskilt. Förmodligen är de flesta härdade sedan länge.
Några tekniska problem med skördetröskan gör sig då och då påminda men majsen ser det däremot inte ut att vara något fel på.
– Det är spännande. Vi vet inte hur det går förrän vi har det skördat helt, säger en alert och märkbart positiv Joacim Rhegård.
Joacim Rhegård är växtodlingsrådgivare för Ålands hushållningssällskap och på beställning tar han förtjust en tugga av den solgula, två decimeter långa, majskolven. Det smakar inte som den som går att hitta i mataffären. Istället ungefär som att tugga på lite hö, men knaprig förstås.
– Sockermajsen, den som jäser, smakar inte gott. Men inte illa, egentligen ingenting.

Vitt guld
Majsen Bernt Erickson odlat innehåller socker vilket omvandlas till stärkelse. Stärkelsen är proteinrik och som ett guld för bönder att fodra sina kor med. Rikligt med stärkelse ger mer mjölk.
Förutom att det är nyttigt är en majsskörd också mycket effektiv.
– Det är ju rätt lämpligt det här, en skörd ger mer än tre vallskördar, säger Bernt Erickson efter att tillsammans med fem andra bönder ha fixat med den åter igen strulande tröskan.
Det handlar om 10 hektar majs som såddes den sjunde maj i våras. Skörden ser ut att gå bra och uppskattas ge minst tio ton foder. Utgången är till stor del avgörande av maskinerna som används.
Specialsåmaskinen Bernt Erickson använt sig av är inhyrd från Uppland i Sverige. Utgifterna för all nödvändig utrustning är stora.
– Är vi fler bönder som odlar kommer det kanske en entreprenör hit så minskar också kostnaderna.


Rätt sort avgörande
Majsen har hunnit sträcka sig stolta två meter över marken. Som högst kan majs bli 6 meter, men det är inte höjden som är viktig. Det är kolvarna och för att de alls ska frö sig på dessa kalla breddgrader är rätt sort avgörande. Den majssort som odlats i år är nyligen framtagen och genom en närmare titt på kolvarna går det att konstatera att det slagit väl ut.
– De här är välmatade fina, säger Joacim Rhegård och pekar sedan på den kala men lilla ytan på toppen av majskolven där de gyllengula kornen lyser med sin frånvaro.


Packas likt en korv
Ett efter ett ska de fulla lastflaken med nyskördad majs till maskinpressen som för tillfället står på andra sidan gården. Joacim Rhegård kör dit för att visa hur packningen går till.
Så näst ut är den så kallade tubensileringen. Här hackas först säden med en cylinder för att pressa sönder kornen, det är ju inne i dem som stärkelsen sitter. Ensileringen är ett sätt att konservera fodret.
– Du vet vad mjölksyra är? Det här är ett sätt att komma åt syran.
På andra sidan pressen åker det färdiga fodret in i en lång tub av plast. För de inblandade snackas det om ”korven”. Korven varierar men denna ska bli hela 75 m lång. En lång länga istället för flera balar sparar in på plast, onödigt arbete och transporter.


Hoppfull framtid
Förutom Bernt Erickson har även Ole Blomqvist (bilden) på prov odlat majs i år och Bernt Erickson hoppas och tror att fler bönder följer i deras fotspår redan nästa år.
Senast någon provade på majsodling på Åland var det på 70-talet av en lantbrukselev på Lantamannaskolan och på 90-talet av Jan-Olof Karlsson i Ytterby, båda då utan vinst. Men både maskiner och majssorter har förbättrats sedan dess.
Om processen denna gång lönar sig ekonomiskt återstår att se.
– Ja det får vi se när räkningarna kommer, säger en småleende Bernt Erickson.





CECILIA LINDVALL
redaktion@nyan.ax