DELA

Hemrehabilitering ett lyft för äldre

Att få komma hem från sjukhuset kan vara den bästa rehabiliteringen för åldringar.
Så kan man sammanfatta tankarna bakom det omsorgsprojekt som staden nu inleder tillsammans med ÅHS.
– Vi skall bli bättre på rehabilitering i hemmiljö, säger stadens äldreomsorgschef Benita Muukkonen.
Inspiration har man fått från ergoterapeuten Greta Häggblom-Kronlöf, som forskat i hur äldre kan vara aktiva, självständiga och delaktiga i samhället även om hälsan sviktar. Häggblom-Kronlöfs doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademien blev en aha-upplevelse för Benita Muukkonen.
Den här veckan har Häggblom-Kronlöf besökt Åland och presenterat sina tankar för vårdpersonal inom staden och ÅHS.
Den som behöver sjukhusvård skall förstås få det. Men att bli liggande på en avdelning kan ha en passiviserande effekt på patienten. Dagen blir inrutad enligt ett schema som någon annan bestämt, från frukosten till duschen och kvällsmaten.
Och det går tvärt emot det som Greta Häggblom-Kronlöf förespråkar – ett aktivt åldrande, där individen är så självständig som möjligt. Den bästa rehabiliteringen kan vara att få komma hem från sjukhuset, brygga sitt kaffe själv, se på de tv eller äta middag när man känner för det.

Framgång i Sverige
En sådan vårdmodell ställer också stora krav på samhället.
I Sverige har många kommuner lagt stora resurser på hemrehabilitering, med gott resultat. Räknat i pengar kan det dessutom på sikt medföra stora besparingar.
Östersund med 58.000 invånare var den första kommunen som startade hemrehabiliteringen när det ställdes stora sparkrav på hemtjänsten. Ett år senare hade kostnaden för hemtjänsten minskat med 800.000 kronor och det ledde till större satsningar.

Experter gör hemmabesök
Nu finns ett förslag på hur hemrehabiliteringen kan gå till i praktiken i Mariehamn.
Kärnan är det som Benita Muukkonen kallar ”ett multiprofessionellt hemrehabiliteringsteam” – sjukskötare, läkare, fysioterapeuter och ergoterapeuter som hjälper äldre som kan ha vårdats på sjukhus att flytta hem – och klara sig på egen hand.
Men det förutsätter att patienten själv ser fördelarna med att lämna en vårdplats och flytta hem. Samma sak är det med anhöriga som månar om patientens bästa. Att förklara tanken bakom hemrehabiliteringen blir därför en viktig uppgift för stadens och ÅHS vårdpersonal.

Vet bäst själv
Det är klienten, inte experterna, som bäst vet vilka problem han eller hon kan ha i bostaden. Åldringar är ingen homogen grupp, konstaterar Greta Häggblom-Kronlöf.
Hjälpen kan bestå av allt från motionstips till att ta bort trösklar som är i vägen för en rullator, eller att höja sängen.
De första veckorna efter att patienten flyttat hem skall experterna göra en ”massiv insats”, med hembesök varje dag i två veckor och snabba åtgärder för att anpassa boendet efter klientens behov.
Vinsten, förutom att klienten mår bättre hemma än på en vårdinstitution, blir att trycket på stadens och ÅHS vårdplatser kan minska.
– Ju flera vi kan hjälpa i hemmiljön, desto flera platser sparar vi. Man kan ju inte bygga ut vården i det oändliga, säger Benita Muukkonen.
Nu tillsätts en arbetsgrupp som skall dra upp riktlinjerna för hemmarehabiliteringen.
Politikerna är positivt inställda. Något konkret beslut om hur mycket pengar staden skall satsa är ännu inte taget. Det blir en fråga för de kommande årsbudgetarna. Men förhoppningsvis kan en stor del av arbetet utföras med den personal man redan har, säger Benita Muukkonen.

PATRIK DAHLBLOM

patrik.dahlblom@nyan.ax