He hatar så dåråt på riggin!
De åländska orden annsöles och hata har nu adopterats av Nyanläsare.
Och amerikaålänningen Thorolf ”Tuffe” Lindström i San Francisco tipsar om flera härliga ord som han alltid har använt.
Annsöles adopteras av Conny Eskills i Geta. Det används om någon som går långsamt, till exempel den som inte håller samma takt som sitt promenadsällskap.
– Ordet fick jag höra första gången som liten av min mor på Föglö. Ordet kommer därifrån och jag använder det ofta, berättar Conny som också gärna använder andra gamla dialektuttryck från Föglö.
Blystra – att vissla – adopteras av Nina Danielsson i Mariehamn.
– Jag hörde ordet för första gången som barn av min pappa Tore, som sa ”kan du inga blystra?” Och jag sade att jag inte visste vad han menade, men nu vet jag och blystra kan jag också numera
Hatar, som är något helt annat än verbet hata, adopteras av Elisabeth Forsman i Brändö.
Hon är född och uppvuxen i Sverige men flyttade 1991 till Brändö där hon har rötter från sin mammas sida. Så här skriver hon:
Ordet hatar stötte jag på när jag en dag hjälpte en av mina pensionärer på serviceboendet Solkulla att bada. Detta var precis när jag börjat arbeta där. Vi kom in på hennes rum och hon sade:
– Oj va e hatar!
– Förlåt, vad sade ni?
– He hatar så dåråt på riggin! Kan du hjälp me?
– Nu förstår jag inte riktigt vad ni menar!
– Men snälla människa förstår du inte? Kan du klös mej på riggin, så he slutar hata!
Då fattade jag av sammanhanget att det kliade på hennes rygg. Ordet hatar, som ju har en negativ betydelse, fick nu en helt annan och mycket bättre innebörd. Därför vill jag adoptera det.
Det blir inte heller svårt att hålla löftet att använda det minst tio gånger på ett år, skriver Elisabeth.
Jåla adopteras av Anders Nyberg i Mariehamn.
– Jamen sluta jåla nu då, kan man säga när någon beter sig märkligt.
Peva sej adopteras av Mariann Jansson. Det betyder att gnälla eller gruva sig. – Vad pevar du dej för då?
Ramt med långt a-ljud adopteras av Lis-Britt Törnberg i Finström Ämnäs.
”Det är ramt i mitt hus” betyder att det spökar eller händer oförklarliga saker.
Rådda adopteras av Christer Kuhlman som är bördig från Saltvik Nääs. Han bor nu i Västerås men flyttar snart till Mariehamn
Ordet rådda har tidigare adopterats av Helena Sundblom i Geta. Två eller flera adoptivföräldrar kan alltså dela på ett ord!
Sidesmed – bredvid, vid sidan av – adopteras av Ines Sundberg i Geta Labbnäs.
Om att ”stärva”
Jörgen Wikstrand i Mariehamn har funderingar kring ordet stärva – att dö – som adopteras av Brita Enroth-Lindén i Mariehamn.
– Det blir inte fullständig åländska om man inte tillägger ”åv” från ordet av, skriver Jörgen.
Till exempel ”hästfan stärvade åv” – den dog bort.
– Ett annat ord som rimmar på stärva är verbet kärva. En motor kan kärva, det vill säga den kör fast, blir oduglig. Cykelhjulet kan kärva i betydelsen ”gå trögt”.
Jörgen har inte hittat ordet kärva i Svenska akademiens ordlista.
– Inte för att jag vill karpa åpp mej (göra mig betydelsefull), men jag vill i alla fall ge mitt bidrag till listan av åländska ord:
Jörgen räknar upp hälsningarna mojka, morjens, mojn och mors, som han anar att är finlandismer, och tja, tjäna och ha de.
”Karpa upp sig” kan tolkas på flera sätt.
– På Åland karpar man upp sig när man hämtar sig efter att ha varit sjuk, skriver Ralf Svenblad i boken ”Med åländska ord”.
Mejl från Tuffe
Och så har vi fått ett mejl från San Francisco-bon Thorolf ”Tuffe” Lindström, 76, som är bördig från Finström Västanträsk:
– Många trevliga ord har kommit fram. Kul att höra dom igen. Tror pallervant är en modern version av paldervant. Jålvant är något liknande. Pallrog eller pallroger är väl i samma kategori. Hörde att gotlänningarna också använder uttrycket -ger. Hungroger, törstoger, jåloger med mera.
– Det finns många trevliga ord som användes i vardagens språk som till exempel cykelslang och bilslang samt cykelring och bilring (däck) eller kappor, som Grop-Runar sku säga. Cykellykta eller billykta. Trunk är också ett uttryck som används på Åland liksom simonitza i bilsammanhang.
– Urväntad är ett fint uttryck, som säger allt. Min mormor, Grannas Alice, tyckte ibland att hennes två äldsta barnbarn kunde vara lite handargoga ibland (klåfingriga). Jag använder många av dessa ord även idag så dom behöver inte adopteras eftersom dom är medfödda. Väntar att få höra flera intressanta gamla ord och ordspråk.
– Varma Californiahälsningar. Nu har vi en värmebölja som väntas bli 37-40, berättar Tuffe.
Så adopterar du
Tack för bidragen!
Vi väntar med spänning på nya ordadoptioner.
Den som adopterar ett åländskt ord lovar att använda det minst tio gånger på ett år. Svårare än så är det inte.
Maila ditt ord till redaktion@nyan.ax. Skriv ”ordadoption” i rubrikraden. Vi vill veta ditt namn, och berätta hur du upptäckte ditt adopterade ord och förstås vad det betyder.
Du kan också posta det till Nya Åland, PB 21, 22101 Mariehamn. Märk kuvertet eller kortet ”Ordadoption”.
Orden som adopteras publicerar vi i tidningen och på Nya Ålands hemsida (www.nyan.ax). Där kan du också läsa och inspireras av Ralf Svenblads artiklar om åländska ord.
