DELA

Har ny metod för svavelrening av tjockolja

Det åländska företaget Clean Gas International är först i världen med att presentera en lösning som dels kan rena tjockolja från svavel enligt IMO:s krav, dels kan tillverka dieselolja, gas och värme av plast och bioavfall som samlas in på hemmaplan.
Patentansökan är redan inlämnad, och nu väntar företagets vd – och hittills enda anställda – Florian Haug på svar.
– Alla komponenter i processen finns sedan tidigare. Vi har modifierat dem för fartygens behov och har kopplat ihop alla delar till ett robust och enkelt system som är lönsamt för användarna, förklarar han.

Skärpt svavelgräns
Bakgrunden är att internationella sjöfartsorganisationen hela tiden skärper kraven på svavelinnehåll i fartygsbränsle som används i trafiken på Östersjön. 2006 sänktes gränsen till max 1,5 procent och från och med 2015 tillåts bara 0,1 procent svavel. En möjlighet för rederierna är att övergå till så kallas marindiesel, men den är dyr jämfört med tjockolja.
– Målet är att vi ska ha en kommersiell produkt för fartyg på marknaden år 2013 – i god tid innan IMO:s skärpta svavelkrav träder i kraft, säger Florian Haug.

Förgasning
Clean Gas-processen går i korthet till så här:
Tjockolja hettas upp i en reaktor så att den förgasas. Det är lättare att rena svavel från gas än från olja i vätskeform. Även oljehaltigt bilgevatten och annat oljespill kan användas.
Den renade gasen kan förbrännas i gasturbiner, gasmotorer eller i modifierade dieselmotorer ombord på fartyg, både nya och befintliga.

Plast och matrester
Anläggningen kan dessutom vara en komponent för att omvandla flera fraktioner åländskt hushållsavfall till både fartygsdiesel och el och värme. Önskemålet om en åländsk förbränningsanläggning för plast- och bioavfall kan alltså förverkligas i och med Clean Gas-uppfinningen.
Plast- och bioavfall – och möjligen också välsorterat brännbart avfall utöver plast – matas in i en pyrolysanläggning där materialet hettas upp utan syre så att det sönderfaller utan att förbrännas. Pyrolysen ger dels fartygsdiesel, dels rester som oljor och tjära som matas in i förgasningsreaktorn tillsammans med tjockoljan.
Enligt siffror från Åsub produceras cirka 6.000 ton plastavfall per år på Åland. Pyrolysanläggningens kapacitet blir 12.000 ton per år, vilket innebär att också 6.000 ton bioavfall kan tas om hand.
– Det blir ju en miljövinst om man slipper föra bort plastavfallet utanför Åland.

Två emissioner
För att finansiera projekteringen och konstruktionen av en provanläggning på land går Clean Gas inom kort ut till ett urval stora internationella maskintillverkare och också till åländska företag inom shipping och utrustningstillverkning med en riktad emission. Målet är att få in 100.000 euro.
– De kontakter vi har haft visar att de kan tänka sig att teckna aktier, berättar Florian Haug.
För att bygga upp själva anläggningen behövs förstås betydligt mera pengar, 7-9 miljoner euro. Finansieringen sker via lån och aktiekapital. Nästa år kan det bli en allmän emission till åländska företag och privatpersoner, förklarar han.
Florian Haug säger att man ”i princip är övertygad om att konceptet är lönsamt för Åland”.
– Även om det handlar om en stor investering räknar vi med att den har tjänat in sig på 5-7 år beroende på tjockoljans pris. Min gissning är att prisskillnaden på marindiesel och tjockolja ökar med åren.

Rester kan säljas
På lång sikt finns risken att också tjockoljan blir dyrare i takt med att tillgången minskar, men då tvingas hela transportväsendet att lägga om.
Avsättningsmöjligheter finns också svavlet, till exempel för tillverkning av svavelsyra. Svavel kan också ombildas till kalk som används för gipstillverkning.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax