Hälsovårdare vill ha eget hus
Den psykiska hälsan bland ungdomar har försämrats mycket de senaste 10 till 20 åren.
En stor del av elevvårdspersonalens tid går åt till akuta punktinsatser, och för att göra skolhälsovården så bra som möjligt vill man nu samla resurserna.
– Vi vill ha ett eget elevvårdshus.
Det säger Petra Franzén-Holmberg, Mona Himmelroos, Sonja Westerlund, Pia Hellsten-Friman, Pia Ekman-Sjölund, Karin Rosenberg-Aaltonen och Birgitta Hermans.
80 procent av de elever som besöker skolhälsovårdarna på gymnasieskolorna i dag gör det på grund av ”illabefinnande”.
– Till det kan man räkna väldigt mycket, bland annat drogproblem och sexuella problem, säger skolhälsovårdaren Sonja Westerlund.
Tillsammans med kollegorna Petra Franzén-Holmberg, Mona Himmelroos, Sonja Westerlund, Pia Hellsten-Friman, Pia Ekman-Sjölund, Karin Rosenberg-Aaltonen och ÅHS klinikchef Birgitta Hermans har hon kallat till presskonferens för att berätta om den akuta situation som skolhälsovården befinner sig i.
– Som det ser ut i dag hinner vi inte med det förebyggande arbetet alls. Alla elever ska genomgå en hälsoundersökning en gång under sin gymnasietid, men i dag har vi så mycket annat som tar upp tid så vi hinner inte, säger kvinnorna.
Stötta varandra
I dag delas hälsovården för de studerande på gymnasialstadiet och högskolan upp på fem anställda hälsovårdare. De tillbringar vissa timmar per vecka i respektive skola, vilket innebär att de minsta skolorna bara har tillgång till hälsovård ett fåtal timmar i veckan.
– För att förbättra skolhälsovården och skapa kontinuitet och en ökad tillgänglighet för de studerande behövs gemensamma utrymmen, säger Birgitta Hermans.
Hon menar att ett elevvårdshus skulle ge alla skolor samma möjlighet till telefontid och öppen mottagning varje dag. Dessutom skulle personalen gynnas av att ingå i en grupp som kan stötta varandra.
Det man behöver är ett hus med åtta till nio rum. Där skulle 2,75 procent hälsovårdare, två kuratorer, två skolpsykologer och 60 procent skolläkare arbeta. Förslagsvis skulle även preventivmedelsmottagningen för patienter under 25 år knytas till huset.
Vårdinstitutet
Gruppen är överens om att elevvårdshuset måste placeras på ett neutralt ställe.
– Inte på någon av gymnasieskolorna. Och det måste ligga centralt, så alla skolor har nära till.
Gruppen föreslår vårdinstitutets gamla lokaler.
– Där finns ju mögelproblem men om det skulle saneras skulle det passa, det ligger ju mitt i skoldistriktet.
Fortsättningsvis skulle varje person i vårdteamet ansvara för speciellt tilldelade skolor, och eleverna skulle på så vis få möjlighet till konsultationer i den egna skolan.
– Men elevvårdshuset skulle göra det lättare för oss att täcka upp om någon blir sjuk. Det ska alltid finnas en hälsovårdare på plats i huset. Om någon blir sjuk i dag blir det tomt på skolans mottagning.
Bråttom, bråttom
Gruppen hoppas nu att politikerna snabbt ska ta tag i frågan.
– Det är bråttom, vårt önskemål är att vi får flytta in redan nästa höst. Vi har allt, apparatur, instrument, personal.
Skolhälsovårdarnas önskemål om en snabb lösning beror bland annat på att de är oroliga för en ökad arbetsbörda framöver.
– Frågan blommade verkligen upp i höst med tanke på den nya drogen mephedrone som börjat cirkulera. Det förebyggande arbetet med hälsoundersökningar är jätteviktigt för att fånga upp ungdomar innan de hamnar i drogproblem, och som det ser ut i dag hinner vi inte med det arbetet.
