Grova rattfyllerier bekymrar polisen
De grova rattfyllerierna blir fler och det blir allt vanligare att bilister har över två promille alkohol i utandningsluften.
– Det här är den känsla vi har. Statistiken stöder känslan.
Det säger Nina Rasmus, kommissarie för polisens ordningsavdelning och Eva Fellman, överkonstapel och trafikgruppens chef.
– När folk kör bil med höga promillehalter så betyder det att alkoholen styr deras vardag och att långvarigt drickande ligger bakom. De här personerna borde ha fångats upp långt tidigare.
Måste gå på kurs
Sedan år 2000, när promillegränsen för grovt rattfylleri sänktes från 1,5 till 1,2 i den åländska trafikbrottslagen, måste alla som dömts för grovt rattfylleri eller rattfylleriåterfall och som bor på Åland gå en kurs om alkohol och trafik för att få tillbaka körkortet. Den första kurskvällen hålls av polisen och de två följande på A-kliniken tillsammans med missbruksvårdare och läkare.
Ungefär 30 personer går kursen varje år och erfarenheterna är relativt goda, konstaterar Nina Rasmus.
– Under de tre år jag har dragit kurserna har några kommit på nytt. Men de flesta har klarat sig.
För att få tillbaka körkortet krävs blodprov på A-kliniken och läkarintyg.
Samma gäller också för dem som tagits med narkotika i blodet. Polisen har under några år snabbtestat misstänkta förare. Poliserna erfar att narkotikapåverkade bilförare blir allt vanligare.
Tips i mobilen
Mobiltelefonen har ökat antalet tips om misstänkta rattfyllerister. Det behövs nu när ordningspolisens resurser minskar år för år. För tre år sedan gjorde polisen 28.000 blåstest, i fjol under 25.000. I år hoppas man nå upp till åtminstone 20.000 blåsprov.
– Vi försöker ha kontroll där och när det sannolikt finns behov, men det är också jättebra att folk ringer och tipsar oss.
Också i skärgården?
– Ja. Men verksamheten utgår från Mariehamn där största delen av befolkningen bor.
Allas ansvar
Här kommer vars och ens eget personliga ansvar in i bilden, säger de.
– Om man vet att någon brukar köra hem efter en våt fest i skärgården, så varför godkänner man det?
Lösningen är inte att ha poliser i varje hörn eller att stifta strängare lagar. Varje medborgare måste ta ansvar.
– Blunda inte när byns rattfyllerist kör iväg från festen!
Problemet är att alkoholen tillåtits ta så stor plats i folks liv.
– Visst är det bra att trafik och rattfylla debatteras, men man borde se på alkoholens roll överhuvudtaget. Alkoholen hör till vardagen – öl och alkoläsk uppfattas knappt som alkohol längre. På alla tillställningar serveras alkohol och krogarnas öppethållningstider har förlängts under årens lopp.
Dyrt för alla
I förlängningen påverkas alla delar av vardagen – familjen, jobbet – och det blir dyrt för samhället.
– Böter kan betalas bort, fängelsestraff kan avtjänas. Men de andra kostnaderna är svåra att ersätta.
För att inte tala om de livslånga kostnader en rattfull bilist, som orsakar personskador på andra människor, måste betala för vård.
Böterna som rattfyllerister måste betala är bara en liten del av alla de samhällskostnader som alkoholbruket för med sig, påpekar de.
Nina Rasmus personliga åsikt är att det är viktigare att komma åt de grova rattfyllerierna än att sänka gränsen för rattfylleri.
– De som kör bil med hög promillehalt utgör i allmänhet den största trafikrisken. Sänk hellre gränsen för grovt rattfylleri. Då tvingas de gå på kurs och då har samhället fler möjligheter att nå dem som har de verkliga problemen.
114 anmälningar i fjol
Under 2009 gjordes 114 anmälningar om misstänkt rattfylleri eller grovt rattfylleri hos polisen. Antalet var 14 under årets första kvartal, 35 under det andra, 25 under sommarmånaderna och 40 under hösten.
Siffrorna speglar ändå inte verkligheten, påpekar de.
– Under sommaren satsade vi mycket resurser på ”mopperånet” utanför Ålandsbanken. Då räckte resurserna helt enkelt inte för lika många rattfyllerikontroller.
De flesta som åker fast för rattfylleri bor på Åland, trots turisttillströmningen under somrarna. Kvinnornas andel ökar. I fjol blåste en kvinnlig bilist 3 promille.
