DELA

Götrik har fångat 287 mårdhundar

De är söta djur med vackra pälsar, men de stinker och förökar sig enormt snabbt.
På 30 år har mårdhunden blivit ett av våra minst omtyckta djur. Götrik Sundberg i Geta gör sitt för att hålla efter beståndet.
Det har gått några dagar sedan Götrik Sundberg senast fick en mårdhund i någon av sina burar. Men på måndagsmorgonen sitter det ett praktexemplar och väntar i en av dem. Den är lugn och ligger ner och man får intrycket av att den är helt orädd. Den ställer sig upp och tittar rakt in i kameran.
Vore det inte för stanken, det faktum att mårdhundar förökar sig i rasande fart och att de äter våra häckande fåglar, skulle en blödig djurvän nog lyfta på buren och släppa ut den.
– Den här var riktigt lugn. Jag fångade en som skällde något fruktansvärt för ett tag sedan, säger Götrik Sundberg.
Djuret i buren är stort men den senaste mårdhunden Sundberg fångade var en bjässe på nästan elva kilo. Han har fångat mårdhundar sedan han gick i pension för tolv år sedan och mårdhunden i buren är nummer 287. Sundberg för dagbok över de fångade djuren och fotograferar dem. Han har gjort ett gediget arbete med att hålla efter stammen och tycker att djuren har minskat de senaste åren.
– De första åren fick jag runt 35 stycken, i år är jag bara uppe i 19, säger han. Jag undrar hur det skulle ha sett ut om jag inte hållit efter.


Sålde pälsen
Han har fyra burar utlagda på den 400 hektar stora gården i Bolstaholm Geta. Förr gav han bort de fångade djuren till en bekant som tog hand om pälsen och sålde den vidare till skinnauktionsbolaget Turkistuottajat. För mårdhundens pälsverk, som kallas sibirisk sjubb eller tanuki, kunde man för tio år sedan få 70 euro styck.
– Men nu tar jag inte hand om något på dem utan gräver ned dem direkt, säger Sundberg. Att slakta har aldrig varit min grej.
Han har hört att vildminkarna ska ha ökat den senaste tiden men någon sådan har han inte fångat. Däremot händer det att diverse andra djur går i fällan. Katter och runt åtta stycken skogsmårdar har han till exempel hittat i buren. De förra släpper han ut medan skogsmårdarna, som gör skada bland annat genom att plundra fågelholkar, skjuts bort.
Det häftigaste djuret han fått i buren var en havsörn.
– Det var otroligt mäktigt att se det stora djuret på så nära håll. Men han traskade snällt iväg när jag lyfte på gallret.
Mårdhundarna är duktiga simmare och bekanta till Götrik Sundberg har sett dem simma mellan holmar ute i yttersta skärgården.
– Ja de är nog en sort för sig de där djuren, säger han.

TANJA LÖNNQVIST

tanja.lonnqvist@nyan.ax

tfn 528 463

Foto: JONAS EDSVIK

jonas.edsvik@nyan.ax