DELA

Föreläser om ny handikapplag

Den nya handikapplagen som tas upp till debatt i lagtinget på måndag har i riket funnits sedan den första september. I Sverige har de nya rättigheterna varit i kraft i tjugo år.
– Det var verkligen på tiden att även Finland fick ny lagstiftning, säger Anna Caldén som föreläser om den nya lagen i kväll.
Sedan den 1 september har funktionshindrade i riket utökade rättigheter. Åland har egen behörighet på området och den åländska lagstiftningen har släpat efter. Anna Caldén som är kommunalpolitiskt aktiv i Nykarleby och pluggar socialpolitik föreläser om vad den nya lagen innebär på Ålands handikappförbunds höstmöte i kväll.
– Jag har själv ett funktionshinder och behöver daglig assistans för att kunna fungera som fullvärdig samhällsmedborgare. Därför har jag en annan insyn och förståelse när jag jobbar med de här frågorna, säger Anna Caldén.
Den reviderade lagen innebär viktiga förändringar, förändringar som till exempel Sverige gjorde redan för tjugo år sedan.
– Det är verkligen på tiden att det händer något även i Finland, säger Caldén.

Subjektiv rättighet
Den största förändringen är att personlig assistans blir en subjektiv rättighet för gravt funktionshindrade. Det innebär att kommunerna är skyldiga att erbjuda assistans och kan inte längre skylla på dålig ekonomi.
– Nu kommer fler människor att få möjlighet till assistans, säger Caldén.
Dessutom är det nu behovet och inte diagnosen som avgör om man behöver en assistent.
– Tidigare har man stirrat sig blind på diagnoserna.
En annan viktig förändring är att de funktionshindrades serviceplaner blir viktigare. Varje klient gör upp en plan för det man behöver, till exempel en handikappanpassad bil. Det kommer därför att bli lättare för kommunerna att på förhand budgetera för de hjälmedel som behövs, och klienten har en juridisk rätt att få det man behöver.

Fortfarande fördomar
Ytterligare en positiv nyhet är att Finlands första nationella handikappolitiska program ska vara färdigt i mars 2010. Ett stort steg, tycker Anna Caldén.
Rent allmänt säger Caldén att det fortfarande finns fördomar mot funktionshindrade. Hon tror att man behöver jobba med de frågorna redan på dagis.
– Man behöver till exempel betona att alla är lika värda.
Även om vi kommit en bit på vägen finns det ännu många fysiska hinder för funktionshindrade i vårt samhälle. Hissar och ramper saknas ofta vid allmäna platser.
– Men det går framåt sakta men säkert, säger Anna Caldén.

TANJA LÖNNQVIST

tanja.lonnqvist@nyan.ax