Fler anmäler vanskötsel av djur
Anmälningarna om vanskötsel av djur har ökat de senaste åren, ungefär 30 stycken per år kommer in. Ledande veterinär Rauli Lehtinen upplever att djurskötseln har blivit något sämre under lågkonjunkturen.
År 2008 och 2009 var enligt ledande veterinär Rauli Lehtinen rekordår vad gäller anmälningar mot djurägare. Anmälningarna gäller allt från hästar som står ute på vintern, hundar som lämnas ensamma och skäller, att kaniner har för trång bur, att fåren inte har skydd och utfodras dåligt och så vidare. Det är svårt att urskilja om det är något som är särskilt vanligt att anmäla.
– Vi har några grova fall per år, en hel del slarv och rätt så mycket okunskap, säger Rauli Lehtinen.
Medveten misshandel är ytterst sällsynt. De grova misskötselfallen gäller oftast nötdjur som blir stående utan mat tills de svälter. Rättsväsendet är slappare vid djurskyddsfall på Åland än på fastlandet, enligt Lehtinen.
– Djurskyddsfall går oftare till domstol där, säger han.
Han tycker att man lättare ska kunna dömas till att inte längre få ha djur i sin ägo. Det finns bångstyriga djurägare som annars fortsätter att skaffa djur trots tillsägelser.
Djurtillsynen i Norden tycker Lehtinen att kunde skärpas till. Han jämför med länder som England och Australien där det finns särskilda sektioner inom polisväsendet som har hand om djurskyddsbrott.
Fler polisanmälningar
Av de ärenden som kommer in till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) tas ungefär en tredjedel vidare. ÅMHM tar beslut om föreläggande och några få polisanmäls.
– Meningen är dock att polisanmälningarna ska öka eftersom det är domstolens sak att tolka vad som är mot lagen och straffbart, säger Rauli Lehtinen.
Enligt Lehtinens uppfattning har djurskötseln på Åland försämrats en aning den senaste tiden. Hans teori är att det kan ha att göra med lågkonjunkturen. När djurägarna har andra bekymmer och sitter trångt till kommer djuren i andra hand.
– Arbetslösa personer kan skaffa en katt eller hund som sällskap utan att egentligen veta hur de ska sköta om den, säger han.
Men det är ingen dramatisk förändring det handlar om och Lehtinen tror att det kan vara tillfälligt.
Utlovat djurskyddshem
Rauli Lehtinen tycker att det finns en hel del saker att förbättra. Förbättringar från ÅMHM:s sida skulle kunna göras om de fick tillgång till fler inspektörer.
– Sedan urminnes tider kontrollerar vi allt möjligt, till exempel livsmedelslokaler. Där har vi i dag tre till fyra inspektörer, samma tradition finns inte på djurhållningssidan, säger Lehtinen.
Nu säger dock den nya livsmedelslagen att även primärproduktionen, nyttodjuren, ligger inom ramen för livsmedelstillsyn. Men för att sköta det behövs resurser och Lehtinen önskar sig fler inspektörer till ÅMHM.
Han saknar även det djurskyddshem som liberalerna utlovade vid valet. En sådan institution behövs för att samhället ska kunna ta hand om herrelösa hundar och katter, vilket man måste enligt lag.
– Politikerna skryter och slår sig för bröstet för att vi har den mest progressiva djurlagen i Europa, men i praktiken fungerar det inte.
